Witkoff mötte Putin i S:t Petersburg: Ryssland redo att återuppta trepartssamtal i november
USA:s särskilde sändebud Steve Witkoff reste till S:t Petersburg den 21 oktober och träffade Vladimir Putin i Konstantinovskipalatset. Mötet, som varade cirka tre timmar, följde på ett möte dagen innan i Oslo där Ukraina, USA och europeiska partnerländer enligt Zelenskyj och Stubb gjorde "reala framsteg". Putin förklarade sig enligt Kremls talesperson Jurij Usjakov "i princip redo" att återuppta trepartssamtal i november, men avfärdade samtidigt det nya ukrainsk-europeiska förslaget som innehållande "inte mycket av värde".
Huvudpunkter
- Witkoff flög till S:t Petersburg den 21 oktober och mötte Putin i Konstantinovskipalatset i ungefär tre timmar
- Kreml meddelade genom Usjakov att Ryssland "i princip är redo" att återuppta trepartssamtal i andra tiodagarna i november
- Trepartssamtalen ska enligt Kreml fokusera på att bygga ett säkerhetssystem för Ryssland och Ukraina efter kriget
- Witkoff överräckte dokument med USA:s och EU:s/Ukrainas nya förslag till lösning; Usjakov sade att det fanns "inte mycket av värde" i dem
- Dagen innan, 20 oktober, träffade Zelenskyj Witkoff i Oslo tillsammans med Norges statsminister Støre, Finlands president Stubb och representanter för EU, Nato, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Polen
- Zelenskyj sade i en Fox News-intervju att han är beredd att frysa fronten längs nuvarande linje om minst 75 procent av Ukrainas territorium behålls, och sade att ett eldupphör är "ett minimikrav" på Ryssland
- Putin tillkännagav under mötet frisläppandet av den 74-årige amerikanske medborgaren Stephen Hubbard, som suttit fängslad i Ryssland i över fyra år
Därför är det viktigt
Den påstådda beredskapen att återuppta trepartssamtal öppnar en ny möjlig förhandlingskanal mellan Ryssland, USA och Ukraina om krigets slut. De planerade samtalen ska enligt Kreml kretsa kring ett säkerhetssystem för båda länderna efter konflikten. Oslomötet producerade nya ukrainska och europeiska förslag och lade även fram konkreta åtgärder för luftförsvar, energiskydd och möjligheten till ett partiellt eldupphör. Zelenskyj förklarade sig villig att frysa fronten, men betonade att starka säkerhetsgarantier och godkännande i en folkomröstning krävs. Kremls bedömning av förslagen var dock markant mer negativ än bedömningarna från Zelenskyj, Witkoff och de europeiska ledarna.
Vad som hände
USA:s särskilde sändebud Steve Witkoff reste den 21 oktober till S:t Petersburg för att träffa Rysslands president Vladimir Putin i Konstantinovskipalatset, ett möte som varade omkring tre timmar. Besöket kom dagen efter ett möte i Oslo den 20 oktober där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade samtalat med Witkoff, Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Finlands president Alexander Stubb samt representanter för EU, Nato, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Polen. Enligt den finländske presidenten Alexander Stubb uppnåddes där "reala framsteg" både vad gäller kortsiktiga skyddsåtgärder – luftförsvar, skydd av energiinfrastruktur och möjligheten till ett partiellt eldupphör – och en bredare fredsuppgörelse, inklusive säkerhetsgarantier, territoriella frågor, sanktioner och Ukrainas återuppbyggnad. Zelenskyj sade därefter i en Fox News-intervju att han var beredd att gå med på en uppgörelse som fryser fronten längs nuvarande linje och behåller minst 75 procent av Ukrainas territorium, och att eldupphör måste ses som ett "minimikrav" på Ryssland. Ukraina presenterade också, enligt källor citerade av Axios, nya idéer som diskuterades ingående, och Zelenskyj efterlyste ett trepartsmöte med Trump, Putin och sig själv. Under mötet i S:t Petersburg överlämnade Witkoff dokument med USA:s och EU:s/Ukrainas nya upplägg. Enligt Kremls talesperson Jurij Usjakov förklarade sig Putin "i princip redo" att återuppta trepartssamtal under andra tiodagarna i november, med fokus på att bygga ett säkerhetssystem för Ryssland och Ukraina efter krigsslutet. Usjakov sade samtidigt att det i de nya ukrainska och europeiska förslagen fanns "inte mycket av värde". Under mötet tillkännagav Putin också frisläppandet av den 74-årige amerikanske medborgaren Stephen Hubbard, som suttit fängslad i Ryssland i över fyra år. Jared Kushner deltog i samtalet via videolänk, eftersom han var sjuk.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainsk rapportering betonade Zelenskyjs beredskap att frysa fronten längs nuvarande linje under förutsättning att starka säkerhetsgarantier, inklusive en mekanism motsvarande Natos artikel 5, kan garanteras och att Ukrainas parlament och folk i en folkomröstning får godkänna en eventuell uppgörelse. Zelenskyj anförde också att Ukraina är berett att stoppa anfall mot ryska raffinaderier om Moskva gör motsvarande motsteg, och han efterfrågade ett trepartsmöte med Trump, Putin och sig själv – ett format som Ryssland hittills har avvisat. Ukrainska kommentarer såg återupptagna kontakter som en positiv öppning men varnade samtidigt för att Rysslands vilja till kompromiss ännu inte är bevisad, och flera analytiker, däribland Volodymyr Fesenko, uttryckte skepsis och förväntade sig inget genombrott.
Så beskriver internationella källor det
Internationell rapportering betonade att ett samordnat förslag nu förts från Oslo till Moskva och att en återupptagning av trepartssamtal kan vara möjlig, samt att konkreta framsteg gjorts på kort sikt vad gäller luftförsvar, energiskydd och partiellt eldupphör. Europeisk rapportering, exempelvis EU-kommissionens talesperson Paula Pinho, underströk att Ukraina och Ryssland så småningom måste förhandla vid samma bord med Europa representerat. Kremls version betonade i sin tur villkorlig beredskap för samtal, en säkerhetsagenda för tiden efter kriget, storskaliga rysk-amerikanska ekonomiska projekt och ett nedvärderande av de ukrainska och europeiska förslagen.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Beskrivningarna av utfallet i Oslo gick isär: europeiska och USA-kopplade rapporteringar talade om påtaglig samstämmighet på arbetsgruppsnivå och tydliga framsteg om nästa steg, medan Kreml genom Usjakov framhöll att de nya ukrainska och europeiska uppläggen innehöll "inte mycket av värde". Det fanns också olika tolkningar av huruvida Osloomötet främst beredde en bredare ramverksöverenskommelse för att avsluta kriget eller framför allt levererade konkreta kortsiktiga åtgärder kring luftförsvar, energiskydd och möjligheten till ett partiellt eldupphör. Slutligen skilde sig positionerna kring ett eventuellt trepartsmöte: Trump sade att Putin och Zelenskyj inte behöver sitta i samma rum, Zelenskyj efterfrågade direkta möten på ledarnivå och Moskva hade tidigare sagt att ett sådant möte hör hemma först i ett slutskede av förhandlingarna.
Bakgrund
Mötet i Oslo den 20 oktober följde på möten mellan rådgivare i nationell säkerhet från USA, Ukraina och EU som hölls ungefär två veckor tidigare i Miami. Ukraina och dess västliga partnerländer hade under en längre tid diskuterat säkerhetsgarantier, territoriella frågor, sanktioner och återuppbyggnad efter kriget. Ryssland hade tidigare sagt att ett Zelenskyj-Putin-Trump-möte vore lämpligt först i ett slutskede av förhandlingarna, en hållning som upprepades av Kreml även i samband med denna omgång.