Vladimir Putin
Vladimir Putin är en rysk politiker som har varit Rysslands president sedan 2000, med ett avbrott mellan 2008 och 2012 då han var premiärminister. Innan dess ledde han den federala säkerhetstjänsten FSB och var premiärminister under 1999. Hans politiska makt vilar på den nära kopplingen mellan staten och de statliga energibolagen samt på en auktoritär styrelsemodell.
-
Zelenskyj: Ukraina redo för säker passage i Svarta havet – väntar på Rysslands svar
På det sjätte toppmötet för Krimplattformen den 23 september meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina har accepterat en ordning för säker fartygspassage i Svarta havet och nu väntar på ett svar från Ryssland via mellanhänder. Zelenskyj knöt de stigande globala energi- och matpriserna till Rysslands ockupation av Krim sedan 2014 och uppgav att Egypten, Indien och Turkiet har lagt fram skriftliga förslag.
-
51 FN-stater uppmanar Ryssland att gå med på omedelbar och ovillkorlig vapenvila
Den 23 september offentliggjorde 51 FN-medlemsstater ett gemensamt uttalande där Ryssland uppmanas gå med på en fullständig, omedelbar och ovillkorlig vapenvila och inleda meningsfulla fredsförhandlingar. Uttalandet presenterades av EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas och Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha inför ett möte i FN:s säkerhetsråd. Ukraina underströk att landet redan har gått med på en sådan vapenvila, och krävde att Ryssland återförer alla deporterade och olagligt frihetsberövade ukrainska civila, med prioritet för barn.
-
EU förlänger sanktioner mot Ryssland i tre år – Usmanov och Fridman tas bort från listan
EU:s ambassadörer enades om att förlänga de individuella sanktionerna kopplade till Ukrainas territoriella integritet i 36 månader, fram till den 22 september 2029. Som del av kompromissen tas de ryska oligarkerna Aliser Usmanov och Michail Fridman bort från listan. Lettland, som enda medlemsstat, motsatte sig först beslutet men lät sin veto falla och avstod från att rösta, och meddelade att man ska införa nationella sanktioner mot de två oligarkerna.
-
Zelenskyj och Trump möttes i New York – Ukraina föreslår ömsesidig energivapenvila
I samband med FN:s generalförsamling i New York träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj USA:s president Donald Trump den 22 september. Ukraina lade fram ett förslag om ömsesidigt upphörande av attacker mot energ infrastruktur, parterna diskuterade licensiering av Patriot-tillverkning i Ukraina, och Zelenskyj sade sig vara beredd att möta Putin när som helst med Trumps hjälp.
-
Macron vid FN: vädjar om mer luftvärn till Ukraina och ”dubbel moratorium”
Frankrikes president Emmanuel Macron använde sitt tal vid den 81:a FN-generalförsamlingens generaldebatt den 22 september för att kräva fler interceptor-robotar till Ukraina inför vintern och en så kallad dubbel moratorium – ett stopp för attacker mot energi- och civil infrastruktur samt fientligheter i Svarta havet som skulle möjliggöra återupptagna spannmålsexporter. Han efterlyste också reform av FN:s säkerhetsråd och kallade världen för en ”ny era av barbari”.
-
Ukraina slog ut Moskvabaserad oljeraffinaderi i stor droneattack under ryska valet
Den 20 september genomförde ukrainska styrkor en storskalig drönar- och robotattack mot Moskva och Moskva oblast och träffade Gazpromneft-Moskvas oljeraffinaderi i Kapotnya-distriktet. Båda primära råoljedestillationsenheterna fattade eld och raffinaderiet stoppade all oljebearbetning. Enligt Ukrainas generalstab har kumulativa ukrainska slag mot ryska raffinaderier satt mer än 45 procent av Rysslands projekterade raffinaderikapacitet ur funktion.
-
EU:s sanktionsbeslut mot Ryssland drar ut – Slovakien och Frankrike kräver att oligarker tas bort från listan
EU:s Coreper misslyckades upprepade gånger den 21 september att förlänga det individuella sanktionsregimen mot Ryssland för brott mot Ukrainas territoriella integritet. Slovakien och Frankrike insisterade på att oligarkerna Aliser Usmanov och Michail Fridman skulle tas bort från listan. Ett kompromissförslag från det irländska ordförandeskapet om att avföra de båda oligarkerna i utbyte mot en 36-månaders förlängning blockeras av Lettland, och EU:s ambassadörer möttes på nytt den 22 september före midnattfristen.
-
Kyiv och Moskva enligt uppgifter missnöjda med USA:s sändebud Witkoff
Både Ukraina och Ryssland uppges vara besvikna på USA:s specialsändebud Steve Witkoff och hans insats i förhandlingarna om att avsluta kriget, enligt rapportering från Kyiv Independent som Vita huset avfärdar som 'fake news'. Källorna beskriver Witkoff som inkompetent och för mjuk mot Ryssland; Moskva skyller honom för att USA inte lyckats förmå Ukraina till territoriella eftergifter. Uppgifterna inkluderar att Witkoff deltagit i möten med Putin utan amerikansk tolk och missförstått Putins '3+2'-förslag om vilka ukrainska territorier Ryssland kräver.
-
Trump undertecknar Lindsey Graham-lagen: sanktioner för deportation av ukrainska barn kodifieras i lag
USA:s president Donald Trump undertecknade den 18 september Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act (H.R. 5334). Lagen kodifierar för första gången sanktioner för tvångsdeportation av ukrainska barn på lagstiftningsnivå och kombinerar dem med långtgående åtgärder mot Rysslands energi-, finans- och försvarssektorer. Ukrainas president Zelenskyj och utrikesminister Sybiha välkomnade beslutet och kallade det en historisk dag.
-
NATO:s toppgeneral: förbundet är redo att svara på rysk upptrappning vid östra flankens
NATO:s högste militära chef, amiral Giuseppe Cavo Dragone, sade den 19 september i Köpenhamn att alliansen är beredd att svara på en möjlig rysk upptrappning vid den östra flankens. Uttalandet gjordes under ett möte med förbundets 32 högsta militära chefer och kommenterar inte specifikt de senaste varningarna från allierade om provokationer från Ryssland.
-
Trump undertecknade sanktionslagen mot Ryssland – 100 %-tullar på länder som köper rysk energi
USA:s president Donald Trump undertecknade den 18 september 2026 den så kallade Graham-lagen, som ger honom rätt att införa upp till 100 procents tullar på varor från länder som fortsätter att köpa rysk olja och gas. Lagen utökar också sanktionerna mot Rysslands militära ledning, finans- och energisektorer, skuggflottan och utländska leverantörer. Ukrainas president Zelensky tackade Trump och kongressen för beslutet.
-
USA:s representanthus godkände Lindsey Graham-lagen om sanktioner mot Ryssland
USA:s representanthus godkände den 16 september lagen "Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act of 2026", som bland annat ger president Donald Trump rätt att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som är bland de fem största köparna av rysk olja och gas. Lagen, uppkallad efter den i juli avlidne Lindsey Graham, väntar nu på Trumps underskrift och har redan väckt starka reaktioner från Kina, Indien, Tyskland, Ryssland och Ungern.
-
EU skjuter till 3,3 miljarder euro till Ukraina för missiler och drönare
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade efter en telefonkonversation med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att unionen ska betala ut ytterligare 3,3 miljarder euro till Ukraina för inköp av missiler och drönare. Pengarna, som är den fjärde utbetalningen inom Ukraine Support Loan-programmet för 2026–2027, ska överföras fredagen den 18 september. Samtalet rörde också reformer som Verchovna Rada behöver anta för att låsa upp ytterligare EU-finansiering och stödja Ukrainas EU-medlemskapsprocess.
-
Marine Le Pen: Frankrike kan inte längre ge Ukraina samma ekonomiska stöd
Marine Le Pen, informell ledare för det franska högerextrema partiet Nationell samling (Rassemblement National), sade att Frankrike inte längre kan ge Ukraina samma nivå av ekonomiskt stöd som tidigare på grund av landets försämrade ekonomi. Hon betonade att positionen inte är en fientlig handling mot Ukraina och att Frankrike kan fortsätta utbilda ukrainska soldater och leverera utrustning. Uttalandet kom under en intervju på TV-kanalen LCI och rapporterades av Le Figaro.
-
Rysk generalmajor Anton Grunis dödad i Donetsk – hade rapporterat om erövring av Kostiantynivka till Putin
Rysk generalmajor Anton Grunis, befälhavare för den 4:e separata motoriserade skyttebrigaden, har dödats i kriget mot Ukraina, uppger ukrainska och ryska källor. Enligt chefen för Ukrainas styrkor för obemannade system, Robert "Madyar" Brovdi, slogs Grunis ut av drönare från 427:e separata bataljonen för obemannade system "Rarog" den 12 september i tillfälligt ockuperad del av Donetsk oblast. Dagen innan sin död hade Grunis informerat Vladimir Putin om den påstådda erövringen av Kostiantynivka – ett påstående som Ukraina och västerländska bedömare bestrider.
-
Rysk drönarattack mot passagerarbuss i Nikopol dödade fem
En rysk drönare träffade en passagerarbuss i Nikopol-distriktet i Dnipropetrovsk oblast den 16 september och dödade fem människor. Ytterligare minst sju skadades. President Zelenskyj kallade attacken för en "grymhet" utan militär logik.
-
EU föreslår nytt sanktionspaket mot Rysslands militärindustri – 1 576 nya poster
EU:s utrikesförvaltning (EEAS) lade 16 september fram ett förslag om ett nytt individuellt sanktionspaket mot Rysslands militärindustriella komplex för EU:s ambassadörer i COREPER. Paketet innehåller 1 576 fysiska och juridiska personer och skulle enligt källan vara det största enskilda tillskottet till EU:s sanktionsregim rörande Ukrainas territoriella integritet sedan regimen inrättades 2014.
-
Kim Jong Un till Putin: Nordkorea utökar samarbetet med Ryssland och stöder "det heliga kriget"
Nordkoreas ledare Kim Jong Un skickade på måndagen ett meddelande till Vladimir Putin där han lovade att utvidga och fördjupa samarbetet med Ryssland inom alla områden och uttryckte tilltro till Rysslands seger i det han kallade ett "heligt krig". Budskapet var ett svar på Putins gratulationsbrev med anledning av Nordkoreas 78-årsdag den 9 september. Formuleringen "heligt krig" tolkas som en hänvisning till Rysslands krig mot Ukraina.
-
Valdai-mötet flyttas från Sotji till Moskva-regionen efter ukrainska drönarattacker
Den årliga konferensen för Valdai-diskussionsklubben har flyttats från Sotji till Moskva-regionen. Enligt Financial Times, som hänvisar till fyra källor, beror platsbytet på säkerhetsproblem i samband med intensifierade ukrainska drönarattacker. Två källor uppger att Putins säkerhetstjänst drev igenom förändringen.
-
Rysk drönare träffade persontåg nära ukrainsk-polska gränsen
Den 13 september 2026 träffade en rysk drönare en persontågs lokomotiv vid stationen Jahodyn nära den ukrainsk-polska gränsen, bara omkring två kilometer från polskt territorium. Kort innan hade ett diplomattåg med före detta och nuvarande europeiska toppolitiker lämnat stationen. Ingen skadades i attacken, som också orsakade en brand vid en bensinstation.