Sydkorea drar tillbaka delar av personalen från ambassaden i Ukraina
Sydkorea meddelade den 20 oktober att man drar tillbaka en del av den diplomatiska personalen från sin ambassad i Ukraina. Som skäl anges dels bristen på konstruktiva steg från Kyiv för att lösa tvisten om röjandet av att två nordkoreanska krigsfångar överförts till Seoul, dels svårigheten att garantera personalens säkerhet med anledning av ryska flyganfall. All konsulär personal blir kvar och en chargé d'affaires upprätthåller den diplomatiska kontakten.
Huvudpunkter
- Sydkorea meddelade 20 oktober att delar av ambassadens diplomatiska personal dras tillbaka från Ukraina.
- Beskedet lämnades av utrikesministeriets talesperson Park Doo-sun vid en pressträff.
- Ett av skälen är att Ukraina inte tagit konstruktiva steg för att lösa tvisten om röjandet av överföringen av två nordkoreanska krigsfångar.
- Det andra skälet är svårigheten att skydda personalen mot ryska flyg- och robotanfall mot Kyiv och Ukraina.
- Konsulär personal stannar kvar och en chargé d'affaires upprätthåller de diplomatiska kontakterna.
- Tvisten inleddes efter att Zelenskyj 23 september vid FN:s generalförsamling avslöjade att de två nordkoreanska fångarna förts till Sydkorea.
- Sydkorea återkallade tidigare i oktober sin ambassadör Park Ki-chan, som återvände till Seoul 10 oktober.
Därför är det viktigt
Beskedet är ett ovanligt offentligt bakslag i förbindelserna mellan Sydkorea och Ukraina – två länder som delar intresset av att motverka Nordkoreas inblandning i Rysslands krig. Det är det andra bestraffande diplomatiska steget från Seoul, efter återkallandet av ambassadören, och tvisten kretsar kring om Ukraina bröt en överenskommelse om tystnad som Seoul hävdar och Kyiv förnekar. Samtidigt hålls grundläggande funktioner öppna: konsulär personal stannar kvar och en chargé d'affaires upprätthåller kontakten.
Vad som hände
Sydkoreas utrikesministerium meddelade den 20 oktober via sin talesperson Park Doo-sun att man beslutat att delvis dra tillbaka diplomatisk personal från ambassaden i Ukraina. Två skäl angavs: dels att Ukraina inte vidtagit positiva eller konstruktiva steg för att lösa den diplomatiska tvist som uppstått efter offentliggörandet av överföringen av två nordkoreanska krigsfångar till Seoul, dels svårigheten att skydda personalen mot ryska flyg- och robotanfall mot Kyiv och Ukraina. Ministeriet uppgav inte hur många medarbetare som berörs eller när återkallandet ska ske. Trots det delvisa tillbakadragandet stannar all konsulär personal kvar i Ukraina för att bistå sydkoreanska medborgare, och en chargé d'affaires ska upprätthålla den nödvändiga diplomatiska kommunikationen med Kyiv. Beskedet kommer i förlängningen av den tvist som inleddes när Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 23 september vid FN:s generalförsamling avslöjade att de två nordkoreanska fångarna förts till Sydkorea. Sydkorea hade dessförinnan redan i oktober återkallat sin ambassadör Park Ki-chan, som återvände till Seoul den 10 oktober.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier rapporterar om beslutet som ett konkret diplomatiskt åtgärdssteg och lyfter fram Ukrainas position. Utrikesminister Andrij Sybiha har sagt att läget kring ambassadörens återkallande är uttömt och att beslutet enligt hans bedömning är tillfälligt, samt att Seoul informerades i förväg om Zelenskyjs avsikt att offentliggöra informationen. Flera ukrainska källor betonar att presidentkansliet och talespersonen Dmytro Lytvyn bestämt förnekar att en överenskommelse om tystnad existerat. Den före detta ukrainska ambassadören Valerij Tjalij framhåller i ukrainsk rapportering att händelsen blottar en djupare brist i Ukrainas eget utrikespolitiska kommunikationssystem och att båda sidor behöver åtgärder för att återställa förtroendet.
Så beskriver internationella källor det
Engelskspråkig och azerbajdzjansk rapportering (bland annat ABC News och APA) ramar in tillbakadragandet främst utifrån tvisten om de nordkoreanska krigsfångarna och framhåller Sydkoreas anklagelse att Ukraina brutit en tystnadsöverenskommelse. Tonvikten ligger på den sydkoreanske presidenten Lee Jae-myungs kritik, inklusive påståendet att Kiev låtit honom framstå som en lögnare och anklagelserna om att Ukraina försökt skapa spänning mellan de båda Koreorna. Säkerhetsargumentet – svårigheten att skydda personalen mot ryska flyganfall – ges också relativt stort utrymme i den internationella bevakningen, medan Ukrainas budskap om 'konstruktiv dialog' får mindre plats.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Kärnan i tvisten är om en överenskommelse om tystnad rörande överföringen av de nordkoreanska fångarna existerade. Sydkorea hävdar att en sådan överenskommelse fanns och att Ukraina bröt den genom Zelenskyjs uttalande vid FN:s generalförsamling; Kiev, genom presidentkansliet och Dmytro Lytvyn, förnekar bestämt att någon sådan överenskommelse över huvud taget ingåtts och menar att det vore fel att hemlighålla vad som händer med krigsfångar.
Bakgrund
I januari 2025 tillfångatog ukrainska styrkor två nordkoreanska soldater i Kursk-regionen. I medieintervjuer uppgav de att de hoppades kunna bosätta sig i Sydkorea av rädsla för förföljelse om de återsändes till Nordkorea. Den 23 september avslöjade president Volodymyr Zelenskyj vid FN:s generalförsamling att de två fångarna förts till Sydkorea. Sydkorea har uppgett att tystnadsöverenskommelsen syftade till att skydda soldaterna och deras släktingar i Nordkorea. Tidigare i oktober återkallade Seoul sin ambassadör i Ukraina, Park Ki-chan, som återvände till Seoul den 10 oktober.