Sydkoreas president anklagar Ukraina för att ha brutit tystnadsavtal om nordkoreanska krigsfångar
Sydkoreas president Lee Jae-myung anklagar Ukraina för att ha brutit ett tystnadsavtal genom att offentliggöra att två nordkoreanska krigsfångar förts till Sydkorea. Uppgiften kom från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under hans tal i FN:s generalförsamling den 23 september. Ukrainas presidentkontor förnekar att något sådant avtal existerat.
Huvudpunkter
- Lee Jae-myung publicerade sitt uttalande på X den 24 september, dagen efter Zelenskyjs tal i FN:s generalförsamling.
- Det var det första officiella bekräftelsen från Seoul på att de två nordkoreanska soldaterna förts till Sydkorea.
- De två soldaterna – 21-årige Pek och 26-årige Ri – togs tillfånga av ukrainska specialstyrkor och fallskärmsjägare i Kursk-regionen i januari 2025.
- Lee hävdar att Seoul och Kyiv kommit överens om att hålla överföringen hemlig; Zelenskyys rådgivare Dmytro Lytvyn förnekar att något avtal fanns.
- Lee kallade offentliggörandet 'grymt och ansvarslöst' och varnade för risker för fångarna, deras familjer i Nordkorea och säkerheten på Koreahalvön.
- En anonym sydkoreansk tjänsteman säger till Yonhap att Seoul i förväg kände till Zelenskyjs avsikt, men inte hur uppgifterna skulle presenteras.
Därför är det viktigt
Tvisten gäller huruvida ett tystnadsavtal om krigsfångarna verkligen fanns. Enligt Lee Jae-myung kom Seoul och Kyiv överens om att hålla överföringen hemlig av hänsyn till fångarnas och deras familjers säkerhet, till diplomatin och till läget på Koreahalvön. Zelenskyjs kontor förnekar att något avtal existerat. Det är första gången frågan om nordkoreanska krigsfångar skapar offentlig friktion i relationen mellan Kyiv och Seoul, och den har redan gett inhemsk sydkoreansk opposition ammunition mot presidenten.
Vad som hände
Den 23 september meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under sitt tal i FN:s generalförsamling i New York att Ukraina fört över två nordkoreanska krigsfångar till Sydkorea. Dagen därpå, den 24 september, publicerade Sydkoreas president Lee Jae-myung ett uttalande på X där han anklagade Ukraina för att ha brutit ett tystnadsavtal. Lee sade att Seoul och Kyiv hade enats om att hemlighålla överföringen och beskrev offentliggörandet som 'grymt och ansvarslöst'. Uttalandet var det första officiella erkännandet av överföringen från sydkoreanskt håll. Zelenskyjs kommunikationsrådgivare Dmytro Lytvyn tillbakavisade uppgiften och sade att något avtal aldrig existerat, medan en annan ukrainsk tjänsteman, Oksana Torop, uppgav att det fanns. De två soldaterna – 21-årige Pek och 26-årige Ri – hade tillfångatagits i Kursk-regionen i januari 2025 och har uttryckt en önskan om att flytta till Sydkorea.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor tonar ner tvisten och betonar att inget tystnadsavtal existerade. Zelenskyjs kontor säger via Lytvyn att Ukraina 'bara rapporterade själva faktum' att fångarna förts till Sydkorea, eftersom Ukraina är ett öppet land. Zelenskyj själv använde tillkännagivandet för att rikta skarp kritik mot Nordkoreas inblandning i kriget och beskrev soldaterna som 'valuta' för Kim Jong-un. Ukrainas rapportering lyfter också fångarnas egna skriftliga önskemål om att komma till Sydkorea.
Så beskriver internationella källor det
Internationell rapportering – bland annat ABC News och South China Morning Post – ramas in huvudsakligen som en diplomatisk konflikt mellan Seoul och Kyiv och som ett politiskt problem för Lee Jae-myung. Utländska medier lyfter Lees beskrivning av offentliggörandet som 'grymt och ansvarslöst' och rapporterar om oppositionens kritik mot presidenten för att ha låtit en utländsk ledare stå för tillkännagivandet. De ger också stor vikt åt den interna ukrainska oenigheten om huruvida avtalet existerat, med Torops påstående mot Lytvyns förnekande.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Beskrivningarna går isär om huruvida ett tystnadsavtal över huvud taget fanns: Sydkoreas president Lee Jae-myung och Oksana Torop, medierådgivare till ambassadör Valerij Zaluzjnij, säger ja; Zelenskyjs rådgivare Dmytro Lytvyn och Ukrainas presidentkontor säger nej. En andra oenighet gäller hur väl Seoul var förberett: en anonym sydkoreansk tjänsteman uppger att man i förväg kände till Zelenskyjs avsikt, medan Lee i grunden beskriver offentliggörandet som ett otillåtet brott mot en överenskommelse.
Bakgrund
De två nordkoreanska soldaterna – 21-årige Pek och 26-årige Ri – togs av ukrainska specialstyrkor och fallskärmsjägare i Kursk-regionen i januari 2025. Båda ska skriftligt ha uttryckt önskan att föras till Sydkorea, rapporterat i december 2025. Enligt Sydkoreas grundlag räknas nordkoreaner som sydkoreanska medborgare, vilket innebär att Seoul är skyldigt att ta emot dem om de vill. I slutet av maj 2025 bad Sydkorea att de nordkoreanska fångarna inte skulle tas upp i listor för '1000 för 1000'-utbyten, och i juni 2026 sade det sydkoreanska utrikesdepartementet att landet var berett att ta emot alla nordkoreanska soldater som Ukraina fångat och motsatte sig ett tvångsåterförande till Ryssland eller Nordkorea. Enligt ukrainska och sydkoreanska bedömningar har Nordkorea skickat runt 15 000 soldater för att stödja Ryssland sedan 2024, främst i gränsområdet kring Kursk.