Svart havet har blivit världens farligaste sjöled för sjöfolk

Därför är det viktigt

Attackerna har dödat sjöfolk, stört sjöfarten och gjort en av världens viktigaste handelsleder betydligt mindre attraktiv för rederier. Через chорноморські порти проходить лише близько 10% українського експорту зернових, олійних культур і пов’язаних продуктів, а морський експорт української агропродукції в серпні 2026 року скоротився до 1,4 млн тонн, приблизно на 75% порівняно з довоєнним рівнем. Оск.ua та Росія забезпечують разом понад чверть світової торгівлі пшеницею, тому наслідки для світової аграрної торгівлі виходять далеко за межі регіону.

Vad som hände

Angripen mot handelsfartyg och portinfrastruktur i Svart havet eskalerade kraftigt under sommaren 2026. Mellan juli och september attackerades omkring 387 fartyg, mer än fem gånger så många som under föregående kvartal, och under tredje kvartalet skedde i genomsnitt fler än fyra attacker per dag. Ambrey uppskattar att Ryssland svarade för omkring 90 procent av attackerna under de senaste 45 dagarna. Ryssland och Ukraina förstärkte samtidigt sina angrepp mot sjöfarten.

Den 15 oktober attackerades den 37-åriga kem-tankaren Wine Trader av två droner nära Rumäniens kust, där fartyget väntade på last från Moldavien. Den 22 oktober attackerades en annan tanker vid Rumäniens kust; en sjöman omkom och tre зникли безвісти. Наступного дня, 23 oktober, träffades lastfartyget «Хорив»/Khoryv nära Rumäniens kust. Fartyget började brinna och sjönk. Av dess besättning omkom en sjöman och tre försvann utan spår.

Gångtrafiken visar tydliga negativa effekter. Under juli passerade ungefär 400 fartyg genom Stora Odesas hamnstäder, medan det i september var färre än 10. Sjöförsäkring för krigsrisk kan nå 15 procent av fartygets värde, nästan dubbelt så mycket som i Persiska gulfen, och delar av rederier undviker därför Svart havet.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainsk bevakning fokuserar på störningarna för Ukraines hamnar, minskningen av sjöexporten av jordbruksprodukter och effekten av Ukraines dronattacker mot ryska fartyg. Den 20 september uppgav befälhavaren för Ukraines obemannade system, Robert Brovdi, att Kyiv under 11 veckor had träffat fler än 300 ryska fartyg. Reportagen betonar även eskaleringen nära Rumänien och uppmaningarna från Rumänien och Bulgarien till Natos allierade om att stärka luftvärnet och tillhandahålla åtgärder mot droner. Attackerna mot handelsfartyg och portinfrastruktur beskrivs som en del av ett bredare växelvis mellan Ukrainska och ryska angrepp mot sjöfarten.

Så beskriver internationella källor det

Internationell bevakning jämför Svart havet med Persiska gulfen och lyfter fram både det högre antalet attacker och att Svart havet blev världens farligaste sjöled enligt rapporterade dödsfall bland sjöfolk. Fokus ligger också på handels- och försäkringskonsekvenserna, med premier på upp till 15 procent av fartygets värde och rederieras ovilja att använda leden. Senaste attacker nära Rumänien har dessutom aktualiserat säkerhetsfrågorna kring Natos gränser och lett till krav om ytterligare skydd.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Uppgifterna om den mänskliga tollen efter attacken på «Хорив»/Khoryv skiljer sig åt. Vissa redogörelser nämner endast en bekräftad död, medan andra även uppger att tre besättningsmedlemmar försvann utan spår.

Bakgrund

Bevis om attackerna og søfolkene som omkom, blev indsamlet af Ambrey og Den Internationale Søfartsorganisation. Ukraines kampagne mod russisk skibsfart begyndte med et forsøg på at afbryde dieselleverancerne til det besatte Krim og blev senere udvidet til skibsfarten i Kercesundet. Efter de ukrainske angreb øgede Rusland sine angreb på fartøy, der anløb ukrainske havne, selv om antallet ukrainske angreb blev rapporteret at være faldende. Nogle rederier, der fortsætter med at bruge Det Sorte Hav, anvender ældre og billigere skibe at forsikre. Nogle af dem er op til 50 år gamle og i dårlig teknisk stand.