Bulgariens presidentval: Yotova leder inför första omgången den 25 oktober
Bulgarien håller presidentval med första omgång den 25 oktober. Tillförordnade presidenten Iliana Yotova, tidigare ställföreträdare till premiärminister Rumen Radev, ställs mot den före detta pro-ukrainske premiärministern Andrey Gyurov. Senaste mätningar visar Yotova på 44–47 procent mot Gyurov på 24–26 procent.
Huvudpunkter
- Första omgången i Bulgariens presidentval är satt till den 25 oktober.
- Interimpresident Iliana Yotova kandiderar tillsammans med Kiril Vilchev.
- Före detta pro-ukrainske premiärministern Andrey Gyurov kandiderar tillsammans med Georgi Kandev.
- Senaste mätningar: Yotova–Vilchev 44–47 %, Gyurov–Kandev 24–26 %.
- Enligt Alfa Research kan omkring 30 % av väljarna ändra sig på själva valdagen.
- Rumen Radev sitter som premiärminister och leder den nya kraften Progressive Bulgaria, som vann 131 av 240 mandat i april.
Därför är det viktigt
Valet äger rum i en situation där makten är ovanligt koncentrerad till Radev, som har gått från presidentposten till premiärministerposten medan hans allierade kontrollerar parlamentet. Ett val av Yotova bedöms i källorna stärka en ledning som är obenägen att sanktionera rysslänkade figurer och skeptisk till den koalition som stödjer Kyiv. Ett val av Gyurov kan ge ett pro-västligt motstycke mot Radev, även om utrikespolitisk linje gentemot Ryssland knappast bedöms helt vända.
Vad som hände
Bulgarien förbereder sitt presidentval med första omgång den 25 oktober. Tillförordnade presidenten Iliana Yotova, som tidigare var ställföreträdare till Radev, är en av huvudkandidaterna och försöker nu vinna presidentposten på heltid. Hennes motkandidat är den före detta pro-ukrainske regeringschefen Andrey Gyurov. Källorna noterar att valet äger rum mot bakgrund av en ovanlig maktkoncentration i Radev, som från presidentposten har gått till premiärministerposten och lett sitt nya parti Progressive Bulgaria till 131 av 240 mandat i april. Klockan 14 juli vägrade premiärminister Radev att ansluta sig till koalitionen av villiga, dagen efter undertecknade Bulgariens utrikesminister en gemensam deklaration vid ett Ukraina–Sydösteuropa-toppmöte – varefter Radev hävdade att ministern inte undertecknat något. En liknande oenighet rapporteras ha inträffat i New York i september kring en solidaritetsförklaring med Ukraina.
Så beskriver ukrainska källor det
De båda källorna är analytiska texter skrivna av Ukrainska Prismats utrikespolitiska råd och uttryckligen författade ur ett ukrainskt perspektiv. De beskriver Yotova och Radev i termer som "proryska" och "närmast Kremls allierade" och lägger tonvikten vid riskerna för Ukraina vid en Yotova-seger, inklusive försvagat EU- och sanktionsstöd. Gyurov beskrivs uttryckligen som "pro-ukrainsk", och valet ramas in som ett val mellan en bana närmare respektive längre från Kyjivs intressen.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är sinsemellan överens om valets huvudsakliga skeende. Den spricka som rapporteras är inte mellan de två publicerade källorna utan i rapporteringen om två konkreta diplomatiserande incidenter: dels huruvida Bulgariens utrikesminister skrev under en gemensam förklaring om koalitionen av villiga vid toppmötet den 15 juli – andra rapporter säger att hon undertecknade i Kyiv, medan premiärminister Radev offentligt hävdade att inget undertecknats – dels en liknande tvist om ett uttalande i solidaritet med Ukraina i New York i september, där EU:s utrikeschef Kaja Kallas uppges ha sagt att Bulgarien anslöt sig, medan Yotova hävdade att hon inte skrev under.
Bakgrund
Bulgarien har präglats av upprepad politisk instabilitet och täta nyval sedan 2021. År 2026 avgick dåvarande presidenten Rumen Radev i förtid och ledde sedan det nybildade Progressive Bulgaria, som i april vann 131 av 240 mandat och drei bort GERB, DPS och PP-DB från politiskt inflytande, vilket gav landet sin första stabila regering på länge byggd på en enpartimajoritet. Radevs regering motsatte sig EU-sanktioner mot patriark Kirill och före detta Lukoil-chefen Vagit Alekperov, vilket enligt källorna bidrog till att de ströks från sanktionspaketet. Planerade Rheinmetall-anläggningar för krut- och ammunitionstillverkning i Bulgarien har dragits ned med hänvisning till budgetskäl, och försvarsministeriet har sökt köpa MiG-29-flygplan och reservdelar till sovjetiska plan, med tjänstemän som uppgett att det bulgariska luftrummets försvar går före Ukrainas behov.