Kroatisk domstol beslutar att utlämna misstänkt ukrainare till Tyskland i Nord Stream-fallet
En domstol i Pula i Kroatien har beslutat att utlämna den ukrainske medborgaren Volodymyr Zhuravlov till Tyskland, där han misstänks för inblandning i sabotaget av gasledningarna Nord Stream och Nord Stream 2 i september 2022. Beslutet fattades den 18 september, och den skriftliga domen meddelades parterna fem dagar senare. Försvaret kallar beslutet partiskt och politiskt motiverat och planerar att överklaga.
Huvudpunkter
- Distriktsdomstolen i Pula, Kroatien, beslutade den 18 september att godkänna utlämning av Volodymyr Zhuravlov till Tyskland; den skriftliga domen meddelades parterna fem dagar senare.
- Tyskland misstänker Zhuravlov för inblandning i sabotaget av Nord Stream 1 och Nord Stream 2, där tre av fyra rör förstördes av explosioner i Östersjön natten mellan den 25 och 26 september 2022.
- När domen vinner laga kraft kommer Kroatiens inrikesministerium att överlämna Zhuravlov till de tyska myndigheterna.
- Zhuravlovs ukrainske försvarsadvokat Mykola Katerynchuk kallar beslutet "partiskt" och "politiskt" och säger att försvaret kommer att överklaga.
- Zhuravlov har förklarat att han inleder en obegränsad hungerstrejk som protest mot utlämningsbeslutet.
- Zhuravlov är ukrainsk medborgare och greps i Kroatien den 19 augusti vid Tysklands begäran; i oktober 2025 hade en polsk domstol tidigare vägrat utlämna honom.
- Den misstänkte gruppledaren Serhiy Kuznetsov greps i Italien sommaren 2025, utlämnades till Tyskland hösten 2025 och åtalades formellt den 1 juli 2026; enligt åtalet ska han och andra ha agerat som ukrainska militära.
Därför är det viktigt
Beslutet innebär att en av de misstänkta dykarna i Nord Stream-sabotaget närmar sig rättegång i Tyskland i ett uppmärksammat ärende som rör kritisk europeisk energiinfrastruktur.
Vad som hände
Distriktsdomstolen i Pula, Kroatien, beslutade den 18 september att godkänna utlämning av den ukrainske medborgaren Volodymyr Zhuravlov till Tyskland. Tyskland misstänker honom för inblandning i sabotageexplosionerna som natten mellan den 25 och 26 september 2022 förstörde tre av fyra rör i gasledningarna Nord Stream 1 och Nord Stream 2 i Östersjön. Den skriftliga domen utfärdades fem dagar efter beslutet. När domen vinner laga kraft ska Kroatiens inrikesministerium överlämna Zhuravlov till de behöriga tyska myndigheterna. Zhuravlovs ukrainske försvarsadvokat Mykola Katerynchuk kallar beslutet "partiskt" och "politiskt" och säger att försvaret ska överklaga. Zhuravlov har förklarat att han inleder en obegränsad hungerstrejk som protest. Domstolens beslut fattades under ledning av domaren Edvina Sujević.
Så beskriver ukrainska källor det
Alla tillgängliga källor är ukrainskspråkiga medier. De betonar att Zhuravlov är ukrainsk medborgare och återger försvarets beskrivning av beslutet som "partiskt" och "politiskt" samt planerna på att överklaga. Källorna lyfter fram den ukrainske advokatens uppmaning till Ukrainas generalåklagarämbete att begära utlämning av Zhuravlov till Ukraina i stället för Tyskland. De citerar också ukrainska myndigheters förnekanden — president Volodymyr Zelenskyy har sagt att Ukraina inte är inblandat och generalåklagarämbetet har uppgett att utredningen inte funnit bevis för ukrainsk statlig inblandning — och ställer dessa mot Tysklands påstående om ett "ukrainskt statligt spår". Uppgifter som missgynnar Ukraina i ärendet, exempelvis den tyska stämningsansökans påstående att de misstänkta agerade som ukrainska militära, återges neutralt snarare än framhävs.
Så beskriver internationella källor det
Internationell medierapportering utöver den ukrainska finns inte representerad i det tillgängliga underlaget.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Det råder delade uppgifter om exakt när Zhuravlov greps i Kroatien: en del källor anger den 19 augusti som gripandedatum, medan andra uppger att han greps den 19–20 augusti och formellt togs i förvar den 20 augusti.
Bakgrund
Tre av fyra rör i gasledningarna Nord Stream 1 och Nord Stream 2 förstördes av explosioner i Östersjön den 26 september 2022. Polen och Ukraina skyllde offentligt på Ryssland, som i sin tur skyllde på "anglosaxisterna" och förnekade egen inblandning. Danmark lade ner sin utredning i februari 2024 med motiveringen att det saknades grund för att inleda ett brottmål; Sverige fattade ett liknande beslut. I augusti 2025 rapporterade tyska medier att utredare hade identifierat alla misstänkta och att häktningsbeslut utfärdats för sex ukrainska medborgare. En annan misstänkt, Serhiy Kuznetsov, greps i Italien sommaren 2025, utlämnades till Tyskland hösten 2025 och åtalades formellt den 1 juli 2026, med påståendet att han ledde en grupp om sju personer som saboterade ledningarna och att de agerade som ukrainska militära. Tyska åklagare har hävdat att det finns ett "ukrainskt statligt spår" i ärendet; Ukrainas generalåklagarämbete har sagt att utredningen inte funnit bevis för ukrainsk statlig inblandning.