Ukrainsk misstänkt för Nord Stream-sabotage söker asyl i Kroatien
Volodymyr Zhuravlʹov, ukrainsk medborgare som misstänks av Tyskland för inblandning i sabotaget av Nord Stream-ledningarna 2022, har ansökt om politisk asyl i Kroatien. Hans advokat Mykola Kateryntjuk uppger att asylansökan inte automatiskt stoppar utlämningen till Tyskland, dit en domstol i Pula redan har medgett utlämning och som försvaret nu överklagar.
Huvudpunkter
- Volodymyr Zhuravlʹov har ansökt om politisk asyl i Kroatien och motiverar det med att han inte skulle få en rättvis rättegång i Tyskland.
- Advokaten Mykola Kateryntjuk meddelade ansökan den 29 september och sade att asylbegäran inte automatiskt stoppar utlämningsprocessen.
- En distriktsdomstol i Pula har redan medgett utlämning till Tyskland; försvaret överklagar beslutet.
- Zhuravlʹov greps i Pula den 19 augusti enligt en europeisk arresteringsorder utfärdad av Tyskland.
- Tyska åklagare misstänker att Zhuravlʹov var en av dykarna som placerade sprängämnen på Nord Stream-ledningarna; han förnekar inblandning och säger att han befann sig i Ukraina vid tidpunkten.
- Tyskland har utfärdat arresterer för samordna ukrainare misstänkta i sabotaget, med Serhij Kuznetsov som tyska åklagare pekar ut som gruppens ledare.
Därför är det viktigt
Händelsen markerar ett nytt steg i rättsprocessen kring en ukrainsk misstänkt i sabotaget av Nord Stream, och asylansökan lägger till ett ytterligare juridiskt hinder för Tysklands utlämningsförsök. Fallet är politiskt känsligt: Polen har tidigare vägrat utlämning, Ukraina förnekar statlig inblandning och den misstänkte greps när han arbetade som konsult på en Hollywood-film om samma sabotage.
Vad som hände
Den ukrainske medborgaren Volodymyr Zhuravlʹov, som misstänks av tyska utredare för inblandning i sabotaget av Nord Stream 1 och Nord Stream 2 i september 2022, har ansökt om politisk asyl i Kroatien. Ansökan offentliggjordes den 29 september av hans advokat Mykola Kateryntjuk, som sade att en asylansökan inte automatiskt stoppar utlämningsprocessen. En distriktsdomstol i Pula har tidigare medgett utlämning till Tyskland, ett beslut som försvaret nu överklagar. Zhuravlʹov greps i Pula den 19 augusti enligt en europeisk arresteringsorder utfärdad av Tyskland. Tyska åklagare misstänker honom för att ha varit en av dykarna som placerade sprängämnen på gasledningarna; han förnekar brott och uppger att han befann sig i Ukraina vid tidpunkten för explosionerna. Vid gripandet arbetade han som konsult på Hollywood-filmen 'Snake Island' ('Острів Зміїний'), vars handling kretsar kring sabotaget.
Så beskriver ukrainska källor det
Den ukrainska rapporteringen fokuserar på Zhuravlʹovs ukrainska medborgarskap och hans ukrainske försvarsadvokat Mykola Kateryntjuk, samt på hans argumentation att han inte skulle få en rättvis rättegång i Tyskland. Flera medier lyter fram Kateryntjuks beskrivning av Pula-domstolens utlämningsbeslut som 'partiskt' och 'politiskt' och ramar in utlämningsdispyuten som en politiskt driven process. Som sammanhang rapporteras också om Polens tidigare vägran att utlämna Zhuravlʹov och om Ukrainas officiella linje att ingen bevisning för ukrainsk statlig inblandning i sabotaget har framkommit.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Det råder delade meningar om det totala antalet ukrainare som är identifierade misstänkta eller efterlysta av Tyskland: de flesta källor uppger att arresteringsorder utfärdats för sex ukrainare, medan en källa uppger fem och andra noterar att sju personer totalt identifierats. Källorna är också oeniga om det exakta datumet för Pula-domstolens utlämningsbeslut – en källa anger 18 september 2026, medan en annan bara konstaterar att en kroatisk distriktsdomstol 'tidigare' medgett utlämning utan exakt datum. Slutligen skiljer sig uppgifterna om startdatumet för Kuznetsovs rättegång i Hamburg: en källa säger 'slutet av oktober', en annan 'cirka den 26 oktober'.
Bakgrund
Natten till den 26 september 2022 förstördes tre av de fyra strängen på Nord Stream 1 och Nord Stream 2 av undervattensexplosioner i Östersjön nära den danska ön Bornholm; endast en sträng förblev oskadad. I februari 2024 lade danska myndigheter ner sin utredning med motiveringen att det saknades grund för ett brottmål. Den 26–27 augusti 2025 utfärdade tyska utredare arresteringsorder för sex ukrainska medborgare misstänkta för sabotaget; Serhij Kuznetsov pekas ut som gruppens ledare och uppges ha agerat på instruktioner från ukrainska statliga organ. Kuznetsov greps i Italien i augusti 2025 och utlämnades till Tyskland i november 2025; den 1 juli 2026 åtaladesåg han formellt av den tyska federala åklagarmyndigheten, med rättegång planerad att inledas i Hamburg i slutet av oktober. Zhuravlʹov greps i Polen 2024 och på nytt den 30 september 2025 enligt en europeisk arresteringsorder från Tyskland, men en domstol i Warszawa vägrade i oktober 2025 utlämning och beordrade hans frigivning. Ryssland har anklagat Ukraina, USA och Storbritannien för ansvar; Ukraina, Polen, USA och Storbritannien har alla förnekat inblandning. Enligt Wall Street Journal, som citerar källor, planerades sabotaget av höga ukrainska militärer och affärsfigurer och utfördes från en segelbåt med hjälp av offentligt tillgängliga sjökort.