Ämne: Migration och flyktingar
-
Polen försenar eller bryter samarbeten med Lviv efter UPÅ-beslut
Den 26 oktober beslutade Przemyśls kommunfullmäktige att pausa sitt partnerskap med Lviv, medan Lublins voivodskapsfullmäktige avbröt hela samarbetet med Lvivs oblast. Åtgärderna följde efter Lvivs oblastsråds beslut att utnämna 2027 till ett år för den ukrainska upprorsarmén, Roman Shukevytj och Oleh Olzhyj.
-
Ukrainian brottslighet stoppade sju uppskjutningsordningar för mobilisering och häktade tio organisatörer
Ukrainas brottslighetsmyndigheter uppger att de har stoppat sju nya uppskjutningsordningar för mobilisering och häktat tio organisatörer i flera regioner. Misstänkta uppges ha använt fiktiva anställningar, medicinska handlingar, funktionsnedsättning, äktenskap, kontakter inom myndigheter och olagliga gränsöverträdelser. De misstänkta har underrättats om misstanke enligt flera paragrafer i Ukrainas brottslagbok och kan få upp till tio års fängelse samt konfiskering av egendom.
-
Ukraina har 28,5 miljoner invånare – 500 000 färre än tidigare
Ukrainska institutet för demografi uppskattar att 28,5 miljoner människor bodde på den del av Ukraina som regeringen kontrollerar i mitten av 2026. Det är cirka 500 000 färre än den föregående uppskattningen. Migration, inte krigets dödsfall, anges vara den främsta orsaken till befolkningstalets minskning.
-
Tjeckisk koalition överens om att halvera utbetalningar till ukrainska flyktingar
Den tjeckiska regeringskoalitionen har nått en kompromiss om ändringar i Lex Ukrajina-lagen som halverar utbetalningarna till ukrainska flyktingar och skärper villkoren för tillfälligt skydd. SPD ville avskaffa betalningarna helt, men gick med på att minska dem i stället. Besparingen beräknas till cirka 4 miljarder tjeckiska kronor och är redan inräknad i budgetförslaget.
-
Finland driver på för EU-gemensamt stopp för turistvisum till ryssar
Finlands utrikesminister Elina Valtonen uppmanar EU-länder att gemensamt vända sig till EU-kommissionen för att helt stoppa utfärdandet av turistvisum i Schengen till ryska medborgare tills Ryssland avslutar kriget mot Ukraina. Initiativet omfattar fem konkreta förslag och har fått offentligt stöd av Estland.
-
Ukrainsk misstänkt för Nord Stream-sabotage söker asyl i Kroatien
Volodymyr Zhuravlʹov, ukrainsk medborgare som misstänks av Tyskland för inblandning i sabotaget av Nord Stream-ledningarna 2022, har ansökt om politisk asyl i Kroatien. Hans advokat Mykola Kateryntjuk uppger att asylansökan inte automatiskt stoppar utlämningen till Tyskland, dit en domstol i Pula redan har medgett utlämning och som försvaret nu överklagar.
-
Ukrainsk medborgare knivhögg på kloster i Polen
På morgonen den 24 september attackerade en 31-årig ukrainsk medborgare flera personer med kniv på ett benediktinskt kloster i Jarosław i södra Polen, nära den ukrainska gränsen. Fem personer skadades, varav tre präster, och minst en präst avled. Gärningsmannen greps på plats och en kniv beslagtogs; enligt åklagare tog han kniven från klostrets kök och hade kommit in i Polen från Tyskland samma dag. Polens premiärminister Donald Tusk lovade att han ska straffas enligt polsk lag, och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömde dådet som ett "fruktansvärt brott" och krävde en snabb utredning.
-
Förre Ukrainas chefsåklagare Kravchenko ska ha registrerat sig i Wien
Ukrainska medier rapporterar att den förre ukrainska chefsåklagaren Ruslan Kravchenko och hans fru Oleksandra har registrerat sin bostad i centrala Wien, på en adress som är kontor för ett bolag som erbjuder postadresser för österrikiska företag. Kravchenko lämnade Ukraina den 14 september, avgick den 21 september efter att president Zelenskyj avskedat honom, och detta sker i samband med en NABU/SAP-anti-korruptionsoperation kallad "Kartago" som rör påstådd beskydd av bedrägericallcenter.
-
Zelenskyj inledde första toppmötet för Karpatåttan i Ivano-Frankivsk-regionen
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj stod värd för det första toppmötet för Karpatåttan (C8) i Ivano-Frankivsk-regionen, där den karpatiska integrationsinitiativet lanserades. Vid toppmötet presenterades en gemensam investeringsportfölj med 95 projekt till ett värde av cirka 40 miljarder euro, och Zelenskyj träffade omkring 250 ungdomar från C8-länderna för att diskutera regionalt samarbete, investeringar och återvändande för ukrainare som flytt kriget.
-
Estland redo att stänga gränsen mot Ryssland omedelbart vid mobilisering
Estlands premiärminister Kristen Michal sade på en regeringspressträff att Estland är berett att omedelbart stänga gränsen mot Ryssland om Moskva utlyser allmän mobilisering. Uttalandet gjordes tillsammans med utrikesminister Margus Tsahkna och följer på att ett internt regeringsdokument om ett scenario för rysk mobilisering synts i det estniska dokumentregistret.
-
Kanada och Ukraina ingick avtal för över 2 miljarder dollar och inleder process för eTA för ukrainare
Kanadas premiärminister Mark Carney och Ukrainas president Volodymyr Zelensky presenterade ett gemensamt uttalande om ett migrations- och rörlighetspartnerskap och en process för att föra Ukraina till Kanadas eTA-lista. Samtidigt undertecknades avtal till ett värde av över 2 miljarder amerikanska dollar, däribland en deklaration om ett hundraårigt partnerskap.
-
Ungern fortsätter ge skydd åt ukrainska män i militär ålder – trots nya EU-regler
Ungerns premiärminister Péter Magyar meddelade den 3 september att Ungern kommer att fortsätta bevilja tillfälligt skydd åt ukrainska män i militär ålder som flyr till Ungern, i första hand etniska ungrare från Transkarpatien. Beskedet kommer trots nya EU-regler som sedan den 5 augusti villkorar tillfälligt skydd för nya ukrainare vid att de uppfyller sina militära skyldigheter enligt ukrainsk lag. Europeiska kommissionen säger att Ungern ännu inte skriftligen har anmält sin avvikelse, men att medlemsländerna har visst utrymme för skönsmässig bedömning.
-
Tyskland pekar ut Ryssland bakom drönarattacken mot Leipzig/Halle-flygplatsen
Tyska myndigheter har identifierat två misstänkta för den drönarattack i början av augusti som riktades mot ett ukrainskt An-124-lastplan vid Leipzig/Halle-flygplatsen. Den 1 september anklagade Tyskland officiellt Ryssland för att ligga bakom den hybrida attacken och vidtog motåtgärder. EU:s utrikesministrar diskuterade samtidigt att skärpa viseringsreglerna för ryska medborgare.