The Telegraph
The Telegraph är en brittisk dagstidning som grundades 1855 och ges ut i London. Tidningen ägs av Telegraph Media Group och har historiskt förknippats med en center-höger-redaktionell linje. Den har en betydande tryckt och digital läsekrets i Storbritannien.
-
Starshield-hastighetsgräns slår mot Ukrainas droneförsvar – Musk och Vita huset skyller på varandra
I natt mot den 14 oktober införde SpaceX ensidigt en hastighetsgräns på Starshields militära satellitterminaler i Ukraina. Terminalerna tappar kontakt när de rör sig snabbare än omkring 160–161 km/h, vilket slår ut landets drönaravskärare mot ryska jetdrivna Shahed-robotar som flyger i över 400 km/h. President Zelensky har bekräftat begränsningen genom ett EU-test och kallar den en "planerad operation" riktad mot Ukraina. Elon Musk och Donald Trump skyller på varandra och förnekar båda inblandning, medan diplomatiska kontakter pågår för att häva begränsningen.
-
Trump stoppar Grahamlagens sanktioner mot Ryssland – relationen med Zelensky försämras
USA:s president Donald Trump undertecknade den 16 oktober en exekutiv order som tillfälligt upphäver de sanktioner och tullar mot Ryssland som följer av den så kallade Grahamlagen. Beskedet kom bara dagar innan sanktionerna skulle träda i kraft och eskalerade den redan spända relationen med Ukrainas president Volodymyr Zelensky. Samtidigt har SpaceX begränsat den militära satellittjänsten Starshield i Ukraina, och Zelensky varnar för att Ukraina inte klarar sig om USA ställer sig på Rysslands sida.
-
USA beordrade hastighetsbegränsning av Starshield för Ukraina – Trump och Musk skyller på varandra
Under natten mot den 14 oktober införde SpaceX utan förvarning en hastighetsbegränsning för Starshield-terminaler som används av ukrainska försvaret. Enligt Reuters kom ordern från Vita huset, enligt The Telegraph föreslog Elon Musk begränsningen för Trump som gick med på den – medan Trump offentligt förnekar både sin egen och Musks inblandning. Hastigheten återställdes delvis inom dagar, men Zelensky säger att den tidigare kapaciteten inte har kommit tillbaka.
-
Trump I NYSMARKAG-INTERVJU: ZELENSKYJ ÄR INTE RÄTT PERSON ATT FÖRHANDLA MED
I en intervju med Newsmax som publicerades den 15 oktober sa USA:s president Donald Trump att han inte är någon "stor fan" av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och att Zelenskyj "inte är den person vi borde ha att göra med". Trump sa att det är svårare att förhandla med Zelenskyj än med Rysslands president Vladimir Putin, att Ukraina måste hålla val, och kallade de ukrainska attackerna mot ryska oljeraffinaderier för en "skam". Zelenskyj svarade i Bryssel den 16 oktober att det är lättare för honom att prata med Trump än med Putin och att Ukraina är berett att hålla val om Ryssland går med på en 60 dagars fullständig vapenvila.
-
Florida-möte och läckt fredsplan: USA pressar Ukraina att sluta slå mot ryska raffinaderier
I ett sex timmar långt möte i Florida 9 oktober träffade USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner en ukrainsk delegation och företrädare för Storbritannien, Frankrike, Tyskland, EU och Nato. Samma dag meddelade Donald Trump att han ingått ett avtal med Vladimir Putin om rysk dieselleverans till USA och världsmarknaden, något Zelensky kallade "orättvist och ohederligt". En läckt fredsplan i The Washington Post beskriver ett fyrdelat paket med återuppbyggnad, säkerhetsgarantier, ekonomisk integration och en vapenvila längs nuvarande frontlinje.
-
Trump och Putin eniga om rysk diesel – Trump kräver ny ukrainsk ledare
Den 9 oktober meddelade USA:s president Donald Trump efter ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin att man kommitte överens om att leverera mellan 300 000 och 3 miljoner ton rysk diesel till den amerikanska och globala marknaden. Kreml hävde samtidigt sitt exportförbud och USA:s finansdepartement utfärdade en generallicens. Därefter krävde Trump offentligt att Ukraina ska välja en ny president, vilket fördömdes av Kyiv, kongressledamöter från båda partier och europeiska ledare. Samtidigt avbröts pågående samtal i Miami mellan USA, Ukraina, Europa och NATO i förtid.
-
Ukrainskt störsystem ska ha avledde ryska ballistiska robotar från mål i Kyiv
Det ukrainska telekrigsystemet "Lima" ska enligt The Wall Street Journal ha avlett två ryska ballistiska robotar som var på väg mot en viktig myndighetsbyggnad i Kyiv i början av 2026. Efter att ha fått felaktiga navigeringssignaler föll robotarna i Dnipren. Händelsen beskrivs av experter som ett tecken på att även hypersoniska mål kan störas av elektronisk krigföring, även om systemet inte kan ersätta Patriot-robotar.
-
Berlin åklagare utreder hyresgäster i ”Ryska huset” för sanktionsbrott
Berlins åklagarmyndighet utreder oidentifierade personer eller hyresgäster i lokalerna i Berlinbaserade ”Ryska huset” för misstänkta brott mot lagen om utrikeshandel. Utredningen pågår trots att den tyska regeringen redan har beslutat att stänga kulturcentret och trots att delar av verksamheten – en bokhandel, en matsal och ett visumcenter – fortfarande håller öppet. Huset tillhör denryska statliga myndigheten Rossotrudnichestvo, som varit EU-sanktionerat sedan 2022.
-
Drönare attackerade rysk drönarbas i Orjol – Ukraina bekräftar
Drönare attackerade Tsymbulove-basen i ryska Orjol oblast under natten mot den 3 oktober. Satellitövervakning registrerade brandhärdar vid anläggningen. Ukrainas försvarsministerium bekräftade officiellt slaget mot en rysk "Shahed"-startplats i regionen i sitt veckorecap. Samma natt drabbades också Kaluga oblast av en omfattande drönarattack.
-
Tyskland skyller Leipzig-drönarattacken på Ryssland – utredning pekar ut misstänkt organisatör
I natt mot den 5 augusti flög en drönare med 1,8 kg Semtex in i vingen på ett parkerat ukrainskt An-124-fraktflygplan på Leipzig/Halle-flygplatsen utan att detonera. En gemensam utredning av The Telegraph och Welt am Sonntag identifierar den ryske motorcyklisten Oleg Levusjkin som misstänkt organisatör och den belarusiske agenten Andrej Karsjakov som misstänkt direkt utförare. Den 1 september skyllde Tyskland officiellt på Ryssland för den misslyckade attacken och meddelade motåtgärder.
-
Polens försvarsministers Pentagon-besök skjutet upp på USA:s begäran
Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz planerade besök i Pentagon den 23 september har skjutits upp på den amerikanska sidans begäran. Ingen ny tidpunkt har meddelats. Två biträdande försvarsministrar reser i stället till Washington för samtal om nytt säkerhetssamarbete med USA.
-
Explosion och brand på EMCO:s vapenlager i Bulgarien – andra incidenten på veckor
Natten den 12 september exploderade och fattade eld ett vapen- och ammunitionslager tillhörande den bulgariska försvarskoncernen EMCO i Gabrovoregionen i Bulgarien. Inga personer skadades. Det är den andra branden på en EMCO-anläggning på bara några veckor, och bulgariska myndigheter utesluter inte sabotage eller extern inblandning.
-
Tusk: branden på polsk drönarfabrik var sabotage – utredning om terrorism inledd
Polens premiärminister Donald Tusk meddelade den 2 september att branden på Grupa WB:s drönaranläggning i Skarżysko-Kamienna med säkerhet var en avsiktlig mordbrand och en sabotagehandling. En separat brand på JFG Composites i Lublin utreds, men Tusk sade att inga direkta bevis för mordbrand där ännu finns, även om versionen inte kan uteslutas. Polens riksåklagarmyndighet har inlett en utredning om deltagande i verksamhet för en utländsk underrättelsetjänst och om ett terroristbrott.
-
Ukraina vill köpa PAC-3-robotar med EU-lån – von der Leyen bekräftar begäran
Ukraina har för första gången formellt bett Europeiska kommissionen finansiera inköp av PAC-3-robotar till Patriot-system från EU:s stödlån på 90 miljarder euro. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen bekräftade den 2 september att begäran tagits emot och sade att EU-länderna granskar den och att processen går åt rätt håll.