G7
G7 är en mellanstatlig grupp som samlar sju stora avancerade ekonomier: Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA. Gruppen inrättades 1975 som en plattform för samordning av politik kring globala ekonomiska, politiska och säkerhetsrelaterade frågor. Utöver ledarnas toppmöten hålls även möten mellan gruppens utrikesministrar och finansministrar.
-
Italien bad Ukraina om förklaringar – alla åtta M5S-ledamöter i EU-parlamentet finns i ”Fredsbyggarens” lista
Alla åtta europarlamentarier från den italienska partiet ”Femstjärnepartiet” (M5S) har lagts upp på webbplatsen ”Fredsbyggaren”, en lista över personer som kritiserar vapenleveranser till Ukraina. Italiens utrikesminister Antonio Tajani har uppdraggett landets ambassadör i Kyiv, Carlo Formoso, att begära förklaringar från de ukrainska myndigheterna. Europarlamentaristerna, bland dem Danilo Delli Valle, har kritiserat vapenleveranserna och kräver att de ska tas bort från listan.
-
EU-kommissionen föreslår upp till 45 miljarder euro i stöd till Ukraina 2027
Europeiska kommissionen har föreslagit ett nytt samordnat stödinstrument på upp till 45 miljarder euro för Ukraina 2027. Det ska täcka omkring 64 procent av landets uppskattade finansieringsbehov, med 25 miljarder euro till försvar och 20 miljarder euro till budgetstöd. Förslaget måste godkännas av Europaparlamentet och rådet.
-
EU-kommissionen föreslår upp till 45 miljarder euro i extra stöd till Ukraina 2027
EU-kommissionen föreslår ett nytt lån på 45 miljarder euro till Ukraina för 2027, varav 25 miljarder ska gå till militär hjälp och 20 miljarder till statsbudgetstöd. Förslaget ska finansieras genom lån på kapitalmarknaderna med garantier från EU:s gemensamma budget. Ett godkännande kräver stöd från alla 27 medlemsländer, vilket är problematiskt eftersom flera länder har sagt nej till ytterligare finansiering.
-
EU-ambassadörer godkände 145 nya poster i sanktionslistorna mot Ryssland
EU:s ambassadörer kom överens om att lägga till 145 fysiska och juridiska personer i sanktionslistorna mot Ryssland den 11 november. Listorna omfattar tre sanktionsregimer, däribland 50 ryska banker, och ska slutligen godkännas av EU:s utrikesråd den 16 november i Bryssel.
-
Kanada utökar sanktionerna mot Ryssland med 62 nya mål
Kanada meddelade den 9 november ytterligare sanktioner mot Ryssland och lade till 38 juridiska personer och 24 fysiska personer i sitt sanktionsregister. Åtgärden riktar sig bland annat mot rysk försvarsindustri, utvecklare av ballistiska missiler, aktörer inom cyberaktivitet och finansiella intermediärer som kryptovalutabörser. Ankündigheten gjordes vid ett G7-möte för utrikesministrar i Paris.
-
G7 håller särskilt Ukraina-möte i Paris och konferens om Chornobyl
Utrikesministrarna för G7-länderna håller den 10 november ett särskilt möte om stöd till Ukraina i Paris, med Ukraina:s utrikesminister Andrii Sybiha. За день dessförinnan arrangeras en donorkonferens om reparation av Chornobyls skadade skyddsark, där Frankrike, Ukraina och EBRD söker ytterligare medel.
-
EU-led samtal i Bryssel om Ukraines säkerhetsgarantier och återuppbyggnad
Representanter för Ukraina, USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, NATO och Världsbanken ska träffa den europeiska kommissionen i Bryssel den 4 november. Samtalen den 4–5 november ska handla om säkerhetsgarantier, återuppbyggnad och ekonomisk återhämtning. Separat den 5 november ska en grupp med USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och NATO fortsätta diskutera Ukraines säkerhetsgarantier.
-
EU-kommissionen föreslår 45 miljarder euro till Ukraina för 2027
EU-kommissionen har antagit ett förslag om att ge Ukraina 45 miljarder euro under 2027 inom ramen för kreditoramen Ukraine Support Loan på 90 miljarder euro. Av beloppet föreslås 31,7 miljarder euro till Ukraina förs krigsindustriella kapacitet och 13,3 miljarder euro till budgetstöd. Förslaget ska granskas av EU-rådet.
-
Rysk drönare träffar perong vid Dnipro station – 14 döda
Den 29 oktober träffade en rysk reaktiv attackdrönare en perong vid Dnipro järnvägsstation i Ukraina. Enligt de senaste uppgifterna dödades 14 personer och 14 skadades, varav 13 fördes till sjukhus. Sex av de skadade befinner sig i allvarligt eller kritiskt tillstånd.
-
EU kan ge Ukraina cirka 30 miljarder euro 2026 – finansgapet 2027 uppgår till 70 miljarder
Europeiska kommissionen uppger att Ukraina kan få omkring 30 miljarder euro från EU före utgången av 2026, förutsatt att landet fortsätter att genomföra de relevanta reformerna. Samtidigt har kommissionen erkänt ett finansieringsgap på cirka 70 miljarder euro i Ukraines budget för 2027, vilket måste täppas med stöd från internationella partner.
-
EU-toppmöte i Bryssel präglas av oro för att Trump ställer sig på Moskvas sida
Europeiska ledare möts den här veckan i Bryssel mot bakgrund av en vecka där Donald Trump har rullat tillbaka år av energisanktioner mot Kreml, krävt att Ukraina ska sluta slå mot ryska raffinaderier och ifrågasatt Volodymyr Zelenskyjs legitimitet. Zelenskyj säger att han känner sig förrådd och har offentligt kritiserat Trump. Trots det fortsätter USA att sälja vapen och dela underrättelser med Ukraina.
-
EU söker mer finansiering till Ukraina vid IMF- och G7-möten
Vid IMF:s och G7:s finansministermöten i Bangkok söker EU ytterligare bidrag från Norge, Schweiz, Kanada, Japan och Storbritannien för att täcka Ukrainas finansieringsgap för 2027. EU har redan lovat 45 miljarder euro, men det räcker inte enligt Ukrainas premiärminister Serhiy Koretsky, som uppger att över 52 miljarder dollar behövs.
-
USA föreslär att frysta ryska tillgångar förs över till Washington – Europa säger nej
USA har föreslagit att delar av de frysta ryska statliga tillgångarna ska frigöras och föras över till en finansiell struktur under Washingtons kontroll för att återuppta fredssamtalen om Ukraina. Förslaget, som lades fram av USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner vid ett möte i Miami, avvisades av europeiska förhandlare som motsätter sig att ge upp kontrollen över tillgångarna eller att återlämna delar av dem till Moskva. Tyska förbundskanslern Friedrich Merz deklarerade öppet att tillgångarna måste stanna i Europa och att beslutet är europeiskt.
-
Ukrainas finansminister varnar för likviditetskris i parlamentet
Finansminister Serhij Martjenko redogjorde den 12 oktober i Verkhovna Rada för att Ukrainas statsbudget under årets första nio månader har ett underskott på nästan 50 miljarder hryvnior jämfört med planerade intäkter, att 39 miljarder hryvnior i betalningar har skjutits upp till årets slut och att kapitalutgifter är blockerade. Han tillskrev krisen att 29,5 miljarder dollar i västlig budgetstöd uteblivit eftersom reformer som krävs av IMF, EU och Världsbanken inte genomförts i tid. Parlamentet inleder samma dag en plenärvecka med omröstningar om lagpaket som är en förutsättning för att låsa upp finansieringen.
-
Kravchenko och Reiche i Kyiv: tysk miljonsatsning på ukrainsk industri och krav på antikorruption
Den ukrainska ekonomiministern Oleksandr Kravchenko träffade Tysklands ekonomiminister Katherina Reiche i Kyiv den 4 oktober 2026. Samtalet fokuserade på en ny krigsrisikförsäkringsmodell med ersättningar upp till 10 miljoner dollar och den gemensamma satsningen "Industrial Ramstein", som Tyskland nu stöder med 30 miljoner euro i startfinansiering. Reiche lyfte också antikorruptionsfrågan med president Zelenskyj.
-
Марченко i Bryssel: Ukraina behöver 69 miljarder euro för 2027 och kräver att frysta ryska tillgångar används
På ett givarmöte i Bryssel den 29 september uppgav Ukrainas finansminister Serhij Martjenko att landet behöver omkring 69 miljarder euro för 2027 – varav cirka 40 miljarder för militära ändamål och 29 miljarder för statsfunktionen. Enligt ukrainska finansdepartementets beräkningar motsvarar detta en ofinansierad bristolje på cirka 78 miljarder dollar. Martjenko uppmanade EU att använda de frysta ryska centralbankstillgångarna, något som EU-tjänstemän och flera medlemsländer möttes med skepsis.
-
Zelenskyj: Ryssland avfyrade över 2 200 drönare mot Ukraina denna vecka
I sitt morgonstal den 27 september uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland under den gångna veckan avfyrat över 2 200 attackdrönare, runt 1 650 flygbomber och 38 missiler — varav många ballistiska — mot Ukraina. Under natten och morgonen träffades bostäder, energiinfrastruktur och en datahall i Kyiv två gånger, med civila dödsoffer i flera oblast. Zelenskyj kallade Rysslands diplomatiska signaler om deeskalering för falska och meddelade att nya sanktionspaket, bland annat den amerikanska Lindsey Graham-lagen, ska träda i kraft i oktober.
-
Macron föreslår ”dubbel moratorium” mot attacker på ryska raffinaderier och Svarta havet
I en intervju med franska tv-kanaler, vidarebefordrad av BFMTV, meddelade president Emmanuel Macron att Frankrike arbetar för att förhindra brist på bränsle, bland annat genom diplomatiska åtgärder. Han vill föreslå en så kallad ”dubbel moratorium” – att Ukraina ska upphöra med attacker mot ryska oljeraffinaderier och att Ryssland ska upphöra med stridshandlingarna i Svarta havet. Samtidigt ska Paris verka för att återställa fartygstrafiken i Hormuzsundet och uppmana G7-länderna att återanvända strategiska oljelager.
-
Zelenskyj och Trump möttes i New York – Ukraina föreslår ömsesidig energivapenvila
I samband med FN:s generalförsamling i New York träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj USA:s president Donald Trump den 22 september. Ukraina lade fram ett förslag om ömsesidigt upphörande av attacker mot energ infrastruktur, parterna diskuterade licensiering av Patriot-tillverkning i Ukraina, och Zelenskyj sade sig vara beredd att möta Putin när som helst med Trumps hjälp.
-
Trump undertecknar Lindsey Graham-lagen: sanktioner för deportation av ukrainska barn kodifieras i lag
USA:s president Donald Trump undertecknade den 18 september Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act (H.R. 5334). Lagen kodifierar för första gången sanktioner för tvångsdeportation av ukrainska barn på lagstiftningsnivå och kombinerar dem med långtgående åtgärder mot Rysslands energi-, finans- och försvarssektorer. Ukrainas president Zelenskyj och utrikesminister Sybiha välkomnade beslutet och kallade det en historisk dag.