USA föreslår att frysta ryska tillgångar ska flyttas till USA-kontrollerad struktur – européer säger nej
USA har föreslagit för europeiska partnerländer att delvis häva blockeringen av ryska statliga tillgångar och föra över dem till en struktur under amerikansk kontroll, i syfte att återstarta fredssamtal om Ukraina. Förslaget lades fram av Vita husets sändebud Steve Witkoff och svärsonen Jared Kushner vid ett möte i Miami förra veckan med företrädare för Ukraina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, EU och Nato. Europeiska delegater avvisade planen.
Huvudpunkter
- USA föreslog att frysta ryska statliga tillgångar skulle föras över till en struktur under Washingtons kontroll för att återstarta fredssamtal.
- Förslaget lades fram av Steve Witkoff och Jared Kushner vid ett möte i Miami med företrädare för Ukraina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, EU och Nato.
- Europeiska delegater avvisade planen och sade att de motsätter sig att ge upp kontrollen över tillgångarna och lämna tillbaka dem till Moskva.
- Förslaget väckte förvåning i europeiska huvudstäder och Kyiv och ifrågasätter USA:s avsikter.
- Västra länder fryste 2022 ryska statliga tillgångar värda cirka 260 miljarder euro, varav merparten finns i EU.
- Kyiv har redan fått ett G7-lån på 45 miljarder euro som är säkrat mot avkastningen från de frysta tillgångarna.
- Ett beslut i EU kräver enhällighet bland alla 27 medlemsländer, vilket bedöms osannolikt.
Därför är det viktigt
Förslaget innebär ett försök att flytta kontrollen över blockerade ryska statliga tillgångar från Europa till en amerikansk kontrollerad struktur, vilket förändrar det finansiella tryckmedel som finns mot Moskva. Eftersom tillgångarna redan ligger till grund för ett befintligt G7-lån till Ukraina får förändringar direkta konsekvenser för Ukrainas krigsfinansiering. Den europeiska avvisningen pekar på en spricka i den västra koalitionen om hur ryska tillgångar ska hanteras. En liknande idé fanns i USA:s 28-punkts fredsplan förra året, som inte vann stöd, vilket tyder på att det aktuella förslaget möter välbekanta hinder.
Vad som hände
Vid ett möte i Miami förra veckan lade företrädare för USA:s president Donald Trump fram ett förslag för europeiska partnerländer om att delvis häva blockeringen av ryska statliga tillgångar och föra över dem till en ny struktur under amerikansk kontroll. Syftet uppges vara att återstarta fredssamtal om Ukraina. Förslaget presenterades av Vita husets sändebud Steve Witkoff och presidentens svärson Jared Kushner vid ett möte med företrädare för Ukraina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, EU och Nato. Europeiska delegater avvisade planen och sade att de är emot att ge upp kontrollen över tillgångarna och lämna tillbaka dem till Moskva. USA bad Kyiv att lägga fram ett förslag på hur pengar från olika källor skulle användas och att samarbeta med Världsbanken om anti-korruptions- och ansvarsskyldighetsreformer. Förslaget väckte förvåning i europeiska huvudstäder och i Kyiv och ledde till frågor om USA:s avsikter och ett grundläggande annorlunda sätt att pressa Moskva att avsluta kriget.
Så beskriver internationella källor det
Västerländska länder fryste 2022 ryska statliga tillgångar värda ungefär 260 miljarder euro som svar på den fullskaliga invasionen av Ukraina, och merparten av dessa finns i EU. Kyiv har redan fått ett G7-lån på 45 miljarder euro som säkras mot avkastningen från de frysta tillgångarna. EU:s ledare har tidigare förbundit sig att använda tillgångarna för Ukrainas återuppbyggnad om Ryssland inte betalar krigsskadestånd efter krigets slut. Många europeiska regeringar motsätter sig att omdirigera tillgångarna och hänvisar till rättsliga betänkligheter, och ett EU-beslut att häva blockeringen kräver enhällighet bland alla 27 medlemsländer, vilket bedöms osannolikt. Den amerikanska planen har jämförts med den 28-punkts fredsplan som Trump-administrationen lade fram förra året och som inte fick stöd.
Bakgrund
Bakgrunden är de ryska statliga tillgångar som frystes av väst efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, och som uppgår till ungefär 260 miljarder euro, varav merparten finns i EU. Dessa tillgångars avkastning används redan för att säkra ett G7-lån på 45 miljarder euro till Kyiv. EU:s ledare har vid ett tidigare tillfälle förbundit sig att använda tillgångarna för Ukrainas återuppbyggnad om Ryssland inte betalar krigsskadestånd, och många europeiska regeringar anger rättsliga betänkligheter som skäl för att inte omdirigera dem. Beslut om att häva blockeringen i EU kräver enhällighet bland alla 27 medlemsländer. En liknande idé fanns i den amerikanska 28-punkts fredsplan som lades fram förra året, men den vann inte stöd.