NATO diskuterar att prioritera stora eller små kriser
NATO:s 32 medlemsländer har inlett samtal om nya mål för den militära kapaciteten. Ett utkast innebär att resurser kan planeras för antingen ett stort krig i Europa eller flera mindre krishandlingsinsatser, men inte båda samtidigt.
Huvudpunkter
- De 32 NATO-länderna har börjat förhandla om mål för den militära kapaciteten.
- Målen avgör vilka trupper och vapen medlemmarna ska bidra med vid en konflikt och vem som finansierar insatserna.
- Ett utkast ersätter formuleringen ”och” med ”eller”, vilket innebär resurser för ett scenario i taget.
- Diskussionen ingår i dokumentet ”Politiska riktlinjer” och den fyraåriga översynen av Natos militära kapacitet.
- Nya krav på den militära kapaciteten ska enligt planen godkännas senast 2029.
- Överenskommelsen om dokumentet väntas ta fram till februari.
- Nuvarande insatser i Kosovo och Irak påverkas inte automatiskt av en ändring.
Därför är det viktigt
De nya reglerna kan avgöra om NATO måste kunna mobilisera resurser för både ett stort krig i Europa och flera mindre kriser samtidigt. Förändringen är kopplad till amerikanskt tryck på ett större fokus på Europas försvar inom projektet ”NATO 3.0”. Europeiska företrädare har varnat för ett möjligt ryskt angrepp mot NATO-territorium till 2029, samtidigt som USA granskar sin militära närvaro i Europa. Växande budgetbegränsningar kan göra översynen svårare.
Vad som hände
NATO:s 32 medlemsländer har inlett förhandlingar om mål för den militära kapaciteten inom dokumentet ”Politiska riktlinjer”, som ingår i den fyraåriga översynen. Målen fastställer vilka trupper och vapen som ska finnas tillgängliga vid en konflikt och vem som betalar för dem. I det nuvarande utkastet står ”eller” i stället för ”och”, vilket gör att medlemmarna planerar för resurser till antingen en stor konflikt i Europa eller flera mindre krishandlingsinsatser, men inte båda samtidigt. Frågan ligger i ett tidigt skede. Nya krav beräknas godkännas senast 2029 och den slutliga texten väntas enligt uppgifter vara klar till februari. En ändring skulle inte automatiskt påverka pågående Natoinsatser i Kosovo och Irak.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska rapporter betonar prioriteringen att motverka Ryssland, skydda Europa och ompröva den amerikanska närvaron. De kopplar förändringen till projektet ”NATO 3.0”, möjliga ryska anfall fram till 2029 och budgetbegränsningar som kan försvåra översynen. Skillnader finns mellan medlemmarna: länder i södra Europa har traditionellt varit mer inriktade på partnerskap och krishantering, medan USA, norra Europa och framåtliggande medlemmar betonar försvar mot den ryska hotbilden.
Så beskriver internationella källor det
Internationella rapporter fokuserar på hur målen ska revideras och om medlemmarna bör kunna vara redo för båda typerna av scenarier. Höga Nato-representanter betonar att en stor nödsituation i Europa får företräde, samtidigt som möjligheten till krishandlingsinsatser inte avskaffas. Uppdragen i Kosovo och Irak berörs inte automatiskt, och dokumentet väntas vara slutligt avtalat till februari.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna skiljer sig åt i beskrivningen av projektets status. Vissa formuleringar presenterar förhandlingarna och dokumentet som bekräftade, medan andra betonar att det är ett reporterat förslag på ett mycket tidigt stadium.
Bakgrund
Efter kalla krigets slut fokuserade NATO huvudsakligen på insatser utanför sitt eget territorium, bland annat i Kosovo, Irak och Afghanistan. Kravet på att kunna avsätta tillräckliga resurser för både stora och små scenarier har funnits i minst 20 år. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 tvingade dock NATO att ompröva prioriteringen för europeisk försvar. Nato fastställde kollektiv försvar, partnerskap med tredje länder och gemensam säkerhet som sina tre huvuduppgifter 2010. USA:s pågående översyn av sin militära närvaro i Europa gör förändringen särskilt aktuell.