Stubb och Støre talade med Putin – och förnekade Financial Times uppgifter
Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre talade med Vladimir Putin den 27 oktober på Ukraines begäran. De skickade två budskap från Volodymyr Zelenskyj, frågade om Rysslands beredskap för samtal i Abu Dhabi och förklarade att deras länder inte stöder Rysslands ”skuggflotta” i Östersjön.
Huvudpunkter
- Stubb och Støre genomförde ett 90 minuter långt telefonsamtal med Putin den 27 oktober.
- Samtalet initierades på Ukraines begäran för att öppna en kommunikationskanal.
- De skickade två budskap från Zelenskyj om en möjlig bilateral lämpartalsmöte och om deeskalering.
- Stubb och Støre frågade Putin om Rysslands beredskap för trilaterala samtal i Abu Dhabi den 10 november.
- Finlands och Norges regeringar uppgav att de inte stöder Rysslands ”skuggflotta” i Östersjön.
- Stubb bedömde samtalet som ett steg för att skapa förtroende, inte ett omedelbart steg mot fred.
Därför är det viktigt
Samtalet etablerade en direkt kommunikationskanal mellan Ukraina, Ryssland och europeiska ledare som stöder Kiev. Europiska länders budskap till Putin gällde både en möjlig bilateral lämpartalsmöte och konkreta deeskaleringsåtgärder. Samtidigt gav samtalet Ukraina en möjlighet att bedöma om Ryssland var beredd att delta i förhandlingen i Abu Dhabi.
Vad som hände
Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre ringte Putin den 27 oktober. Samtalet var 90 minuter långt och skedde på Ukraines begäran. Länderna ville öppna en kommunikationskanal och skickade två budskap från Zelenskyj. Det ena gällde Ukraines beredskap för ett bilateralt lämpartalsmöte om bland annat territorium och säkerhet. Det andra rörde deeskalering och ett möjligt stillestånd inom energi och energianläggning, livsmedelsäkerhet, fångutbyten och infrastruktur.
Stubb och Støre frågade också Putin om hans planer inför de trilaterala förhandlingen i Abu Dhabi den 10 november. De uppgav samtidigt att Finland och Norge inte stöder verksamheten kring Rysslands ”skuggflotta” i Östersjön och att deras länder inte fungerar som medlare utan fullt stödjer Ukraina. Putin presenterade enligt Stubb sin syn på bland annat Krims annektering, kriget i östra Ukraina och Istanbul-förhandlingen efter Rysslands fullskaliga invasion 2022. Enligt Financial Times ägnade Putin större delen av samtalet åt konfliktens historiska orsaker, vilket Stubb bestred.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor betonar att samtalet skedde på Ukraines begäran och att två budskap från Zelenskyj fördes vidare till Putin. De framhåller även krav om fångutbyten, stopp för attacker mot energianläggningar і відновлення безпеки цивільного судноплавства в Чорному морі. Контакт рассматривается в ширшому контексте будущих переговоров и системы безопасности Украины и Европы, а заявление Зеленского используется для оценки готовности России к Абу-Даби.
Så beskriver internationella källor det
Internationellt uppmärksammas samtalet som ett direkt kontakt mellan Putin och europeiska ledare som stöder Ukraina. Finland och Norge har särskilda säkerhetsintressen som grannar till Ryssland och ett intresse av att skapa säkrare förutsättningar i Östersjön. Diskussionen har samtidigt handlat om den roll nordiska länder spelar, Rysslands ”skuggflotta” och om beslutet att släppa in ryska ishockeyspelare till internationella tävlingar.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Financial Times rapporterade att Putin använde större delen av samtalet till att berätta om de historiska orsakerna till konflikten. Alexander Stubb bestred den beskrivningen, а Йонас Гар Стьоре попросил Financial Times виpatcha artikeln.
Bakgrund
Trilaterala samtal mellan representanter för Ukraina, Ryssland och USA är planerade till Abu Dhabi den 10 november. Syftet är att bedöma hur realistisk ett avtal om eld upphörande är. Ukrainska förhandlare försöker bredda diskussionen från Moskovs snäva territoriella krav till en större fråga om framtida säkerhetssystem för Ukraina och Europa. Europeiska länder vill säkra sin obligatoriska medverkan i de slutliga förhandlingarna.