Finlands och Norges ledare talade med Putin – Ukraine ser fortsatt hinder
Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre ringde den 27 oktober Volodymyr Putin om Rysslands krig mot Ukraina. Samtalet följde deras möte i Oslo och föregicks av en genomgång med Ukraines president Volodymyr Zelenskyj om den planerade trilaterala tekniska mötet i Abu Dhabi. Efter samtalet meddelade de att de bedömde att Ryssland var seriöst inställt på mötet, medan EU-kommissionen inte såg någon tydlig beredskap hos Putin.
Huvudpunkter
- Stubb och Støre initierade samtalet med Putin själva och talade som ledare för sina egna länder, inte för EU.
- De samtalade med Zelenskyj före telefonkonversationen och samordnade agendans innehåll med USA.
- Telefonsamtalet varade 90 minuter i stället för de planerade 20 minuterna.
- Storbritanniens motsvarighet är inte aktuell; norsk och finländsk säkerhetsrådgivning väntas få information om samtalet.
- Ukraina föreslår att mötet i Abu Dhabi tar upp första deeskalationssteg i energi och till sjöss, fångutbyten och ett möjligt format för ett ledertrilateralat möte.
- Genomförandet av det trilaterala mötet i Abu Dhabi beror på USA, som har flyttat en tidigare Brysselträff på grund av läget i Mellanöstern.
- Enligt källor till Financial Times ägnade Putin större delen av samtalet åt historiska resonemang, medan ett omedelbart eldstillstånd praktiskt taget inte diskuterades.
Därför är det viktigt
Kontakten med två europeiska ledare som stöder Ukraina har skapat ytterligare en diplomatisk kanal inför den planerade trilateralen. Samtidigt visar Putsins krav på att erkänna ”verkligheten på marken” och hans otillräckliga eftergifter i Donbas-frågan att de avgörande hindren kvarstår. Bedömningen från Stubb och Støre kan påverka förutsättningarna för mötet i Abu Dhabi, men evenemangets genomförande beror främst på USA. Ukraines agenda, med fokus på deeskalering, fångutbyten och säkerhetsgarantier, ger samtidigt en bild av vad de tre parterna kan förhandla om utan att gå till territoriella frågor.
Vad som hände
Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre tog på eget initiativ kontakt med Volodymyr Putin den 27 oktober för att diskutera Rysslands krig mot Ukraina і diplomatiska ansträngningar för att stoppa det. De talade som ledare för sina egna länder och inte på EU:s vägnar. Samtalet var en fortsättning av deras möte i Oslo den 20 oktober. Före samtalet diskuterade de med Zelenskyj, bland annat via ett nattligt samtal, frågorna inför det planerade mötet i Abu Dhabi. Ukrainsk och amerikansk kontakt uppges ha underrättats om telefonkonversationen, även om vissa europeiska partner opprorades över att de inte hade blivit varskilda i förväg.
Telefonsamtalet varade 90 minuter, betydligt längre än de ursprungligen planerade 20 minuterna. Putin upprepade kravet om att ”verkligheten på marken” måste erkännas i en fredsuppgörelse och framhöll expansionen av NATO som en av krigets ”grundorsaker”. Han talade också om säkerhet och stabilitet i Östersjön och norra Europa. Enligt källor till Financial Times ägnade Putin större delen av samtalet åt historiska resonemang om medeltida slovener, medan ett omedelbart eldstillstånd praktiskt taget inte diskuterades. Ett Reuters-meddelande med källa nära Kreml om att Putin vägrade kompromisser om Donbas.
Efter samtalet berättade Stubb och Støre för Zelenskyj att de bedömde att Ryssland var seriöst inställt på en trilateral teknisk konferens i Abu Dhabi. De ville också informera Europas och andra partnerlands säkerhetsrådgivare om samtalet och försvarade sina länder som stöd till Ukraina. Ukraina och Ryssland har bekräftat möjligheten att hålla mötet, men genomförandet beror enligt Zelenskyj på USA, vars fokus ligger på Mellanöstern. Han ville helst att mötet skulle äga rum före ett möjligt amerikanskt, kinesiskt och ryskt möte.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor betonar att samtalet inte відбувся utan відомі від Ukraina, at Zelenskyj først fikk en gjennomgang av samtalets tema, og at innholdet ble overlevert ham etterpå. Samtalet ses som en del av forberedelsene til Abu Dhabi-møtet og som et signal om at Russland kan være villig til å møte. Den ukrainske dagsordenen vektlegger første deeskaleringssteg i energi og på sjø, fangutbytte og en mulig samtale på leder-nivå, mens spørsmål om territorium anses som en «rød linje» og skal bare behandles av ledere for krigsdeltakende land.
Så beskriver internationella källor det
Internasjonale vurderinger legger vekt på Putsins maksimale krav, hans manglende vilje til å inngå kompromisser om Donbas og den begrensede russiske viljen til fredssamtaler. EU-kommissionen opplyser at den ikke ser noe tydelig tegn på at Putin er klar for fredssamtaler, og at den mangler opplysninger om europeisk deltakelse i Abu Dhabi. Samtalet var likevel den første direkte kontakten mellom Putin og ledende europeiske regjeringer som støtter Ukraina siden samtalet med Emmanuel Macron i juli 2025. Motstand i europeiske miljøer, blant annet fra Danmarks statsminister Mette Frederiksen, viser at reaksjonene på den skandinaviske initiativet er delte. Det berører også spørsmål om Nord-Europa og Østersjøens sikkerhet, sanksjoner og Europas fremtidige rolle ved forhandlingsbordet.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Kildene er uenige om to hovedspørsmål. For det første vurderte Stubb og Støre at Russland var seriøst innstilt på møtet i Abu Dhabi, mens EU-kommissionen sa at den ikke såg noe tydelig tegn på Putsins vilje til å delta i fredssamtaler. For det andre beskriver noen kilder at Ukraina og USA ble varslet om telefonkonversasjonen, mens andre sier at EU-kommissionen visste om samtalen, men at europeiske partnere ikke ble varslet, noe som utløste kritikk.
Bakgrund
Trilaterala möten mellan Ukraina, USA och Ryssland har varit pausade sedan februari föregåra året, med återupptagning planerad till följande månad. Innan samtalet med Putin diskuterade Stubb och Støre agendans innehåll med Zelenskyj. Samtalet följde deras möte i Oslo den 20 oktober. USA hade tidigare föreslagit demilitariserade zoner i Donbas och på Kinvaskhalvön, där en del som kan stå underUkrainian kontroll skulle kunna demilitariseras. Ukraina sade sig vara redo att diskutera sådana kompromisser på lämplig nivå, samtidigt som frågor om territorium enligt Zelenskyj endast kan behandlas av ledare för krigsdeltakande länder.