Ukrainas centralbank höjer räntan till 16,5 procent

Därför är det viktigt

Att prognosen för 2026 ändrades från ekonomisk tillväxt på 1,8 procent till en minskning på 0,4 procent свідer om en kraftig försämring av de ekonomiska utsikterna. Höjningen av styrräntan är ett försök att begränsa inflationen och stödja den hryvnia och växelstabiliteten, samtidigt som centralbanken beaktar att ett hårt penningpolitiskt läge kan försvåra en redan svag ekonomisk aktivitet.

Vad som hände

Centralbankens styrelse beslutade den 29 oktober att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 16,5 procent. Ett tidigare räntebeslut i september hade höjt den från 15,5 till 16 procent. Enligt centralbanken kvarstod inflationstrycket och de försämrade inflationsförväntningarna även i oktober. Banken skyllde försämringen bland annat på ryska attacker mot företag, lager- och logistikinfrastruktur samt högre bränslepriser till följd av kriget i Mellanöstern.

Samtidigt höjde centralbanken prognosen för den årliga inflationen 2026 till 12,5 procent. Prognosen för den reala tillväxten sänktes till minus 0,4 procent, efter att den i juli hade uppskattats till 1,8 procents tillväxt. Ukrainas reala BNP minskade med 0,5 procent i rikst厢 jämfört med föregående år under tredje kvartalet 2026. Найбільших втрат зазнали металургійні та рудні підприємства, а також погіршилася динаміка інших галузей промисловості, торгівлі й сільського господарства. Центральний банк оцінив негативний внесок наслідків інтенсифікації обстрілів у ВВП у 1,9 відсоткового пункту.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainska rapporter knyter de försämrade prognoserna främst till krigets direkte effekter: blockaden av marin hamn, attacker mot produktionskapacitet, lager- och logistikinfrastruktur samt fortsatt prispress från bränsle. Särskilt uppmärksammas metallurgi och gruvdrift, som drabbats särskilt hårt, liksom övriga industribranscher, handel och jordbruk. Centralbankens räntehöjning framställs som ett svar på att inflationen nådde den рівня som regulatorn tidigare hadde förväntat sig först vid årets slut, samtidigt som ekonomin försvagades.

Så beskriver internationella källor det

Den internationella jämförelsen visar att prognoserna för Ukrinas tillväxt 2026 har sänkts kraftigt. Internationella bedömare och myndigheter har enligt materialet räknat med högre tillväxt än centralbankens nya prognos på minus 0,4 procent. Fortfarande identifieras kriget, budgetbehov, arbetsbrist och negativa migrationstrender som centrala risker för ekonomin, vilket gör utsikterna beroende av både säkerhetsutvecklingen och fortsatt extern finansiering.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Källorna skiljer sig i hur de beskriver omfattningen av blockaden och attackernas effekt. Centralbankens rapportering anger generellt att BNP minskade under tredje kvartalet och att prognosen för 2026 försämrades, medan vissa material betonar den specifika negativa effekten av de intensifierade angreppen på BNP, uppskattad till 1,9 procentenheter. Skillnaden gäller främst vilken aspekt och vilken storleksordning som belyses, inte motsägelser i själva räntebeslutet eller de centrala prognosvärdena.

Bakgrund

Ekonomin bromsade under 2026. Real BNP minskade med 0,6 procent i första kvartalet, innan den ökade med 0,4 procent i andra kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. I juli höjde centralbanken styrränten till 15,5 procent efter att den i januari sänkt den från 15,5 till 15 procent. Nu väntar sig centralbanken en långsam återhämtning 2027–2028, om logistics förbättras och säkerhetsrisken minskar.