USA och Ryssland förhandlar om miljardavtal för Lukoils internationella tillgångar
USA:s Trump-administration och Ryssland har utvidgat sina samtal om att avsluta kriget i Ukraina till att omfatta en miljardaffär som rör den ryska oljekoncernen Lukoils internationella tillgångar – oljefält, raffinaderier och bensinstationer världen över. Vladimir Putin lyfte frågan vid ett möte med de amerikanska förhandlarna Steve Witkoff och Jared Kushner i Kreml den 5 september. Affären kräver godkännande från både USA:s regering och Kreml.
Huvudpunkter
- Trump-administrationen och Ryssland förhandlar om en miljardaffär för Lukoils internationella oljetillgångar som del av utvidgade samtal om kriget i Ukraina.
- Affären kräver godkännande från både USA:s regering och Kreml och berör oljefält, raffinaderier och bensinstationer – bland annat i Kamerun, Europa och New Jersey.
- Vladimir Putin lyfte affären vid ett möte med Steve Witkoff och Jared Kushner i Kreml den 5 september och presenterade den som ett sätt att visa ryssar att de kan göra affärer med USA.
- Den amerikanska sidan svarade att man skulle arbeta med affären, som ett sätt att bygga goda relationer med Kreml och sänka globala energipriser.
- Den ledande köpargruppen leds av den amerikanska investeraren Todd Boehly, som donerat 2 miljoner dollar till Trumps politiska projekt; även qatariska bröderna Mutaz och Ramez Al-Hayati samt en investeringsfond från Abu Dhabi kontrollerad av Sheikh Tahnoon bin Zayed Al Nahyan ingår.
- USA:s myndighet U.S. International Development Finance Corporation (DFC) planerar att delta i affären, och en högt uppsatt tjänsteman bekräftade att Witkoff och Kushner direkt deltog i förhandlingarna om de finansiella villkoren.
- Beslutet vilar ytterst på Putin och Trump; USA:s godkännande skulle lyfta amerikanska sanktioner på tillgångarna och omedelbart höja deras värde.
Därför är det viktigt
En miljardstor energi-affär har vävts in i förhandlingarna om kriget i Ukraina, vilket suddar ut gränsen mellan fredsdiplomati och kommersiell affärsverksamhet. Ett amerikanskt godkännande skulle lyfta sanktionerna mot tillgångarna och omedelbart höja deras värde, samtidigt som beslutet ytterst vilar på Putin och Trump med amerikanska myndigheter, Trump-nära mellanhänder och Mellanöstern-investerare direkt inblandade. Trump-administrationen har signalerat beredskap att sluta stora ekonomiska avtal med Ryssland redan innan kriget i Ukraina är slut, vilket tyder på en strategi där ekonomisk kontakt används som hävstång.
Vad som hände
USA:s Trump-administration och Ryssland förhandlar om en miljardaffär som rör Lukoils internationella oljetillgångar – oljefält, raffinaderier och bensinstationer världen över, inklusive oljefält i Kamerun, raffinaderier i Europa och bensinstationer i New Jersey. Förhandlingarna är en utvidgning av de pågående samtalen om att avsluta kriget i Ukraina. Vladimir Putin lyfte frågan vid ett möte med de amerikanska förhandlarna Steve Witkoff och Jared Kushner i Kreml den 5 september och presenterade affären som ett sätt att visa ryssarna att de kan göra affärer med USA. Den amerikanska sidan svarade att man skulle arbeta med affären, som man såg som ett sätt att bygga goda relationer med Kreml och sänka globala energipriser. Affären kräver godkännande från både USA:s regering och Kreml, och trots att Lukoil formellt är ett privat företag anses beslutet ytterst bero på Putin och Trump. Den ledande köpargruppen leds av den amerikanska investeraren Todd Boehly och inkluderar två Mellanöstern-grupper som har gjort affärer med Kushner eller Witkoffs familj – däribland qatariska bröderna Mutaz och Ramez Al-Hayati och en investeringsfond från Abu Dhabi kontrollerad av Sheikh Tahnoon bin Zayed Al Nahyan – samt USA:s myndighet U.S. International Development Finance Corporation (DFC).
Så beskriver ukrainska källor det
Alla tillgängliga källor är ukrainska medier, som enhälligt rapporterar om den NYT-baserade storyn och hänvisar till New York Times som informationskälla. Den ukrainska rapporteringen ramar in oljeaffären som en del av – eller kopplad till – förhandlingarna om kriget i Ukraina och betonar sambandet mellan Lukoil-avtalet och fredssamtalen snarare än de kommersiella detaljerna.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är inte i sak oense, men skiljer sig åt i några formalia. Investeraren Todd Boehly stavas i de flesta artiklar som "Boehly" men i vissa som "Boelie". De qatariska investerarna anges i vissa artiklar som "Mutaz Alhayat och Ramez Alhayat" och i andra som "Mutaz och Ramez Al-Hayati". Datumet för Lukoil-Carlyle-affären uppges i flera artiklar som "slutet av januari 2026" men i en annan tvetydigt som "slutet av januari 2025/2026".
Bakgrund
I oktober 2025 införde USA för första gången under Trumps andra mandatperiod nya sanktioner mot Ryssland, riktade mot de två största ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil. Efter sanktionerna meddelade Lukoil att man avsåg sälja sina utländska tillgångar. Bolaget accepterade ett bud från den internationella råvaruhandlaren Gunvor och kom överens om huvudvillkor, men affären kunde inte slutföras eftersom USA:s finansdepartement inte godkände den. I slutet av januari 2026 undertecknade Lukoil ett avtal med det amerikanska investmentbolaget Carlyle om att sälja LIG, men affären väntar fortfarande på OFAC-godkännande. Trump-administrationen har upprepade gånger förlängt deadline för försäljningen av Lukoils tillgångar; nuvarande amerikanska sanktionstillstånd för Lukoils utländska tillgångar löper ut den 29 oktober 2026. Tidigare under året uppskattade Lukoil sina internationella tillgångar till cirka 20 miljarder dollar, och det slutliga affärspriset är ännu inte känt. I september 2025 rapporterades att den amerikanska investeraren Todd Boehly, som 2022 medinvesterade i Chelsea FC från Roman Abramovitj, förberett ett bud på Lukoils utländska tillgångar som Carlyle tidigare kommit överens om att köpa. Trump har marknadsfört idén om affärsavtal med Ryssland sedan början av 2025 och kallat landet en "enorm möjlighet". Kushner och Witkoff har upprepade gånger besökt Ryssland för möten med Putin och hävdat att utsikten att återställa ekonomiska band med Västerlandet skulle kunna få Putin att kompromissa om Ukraina.