Ukraina ber EU om 1,1 miljarder euro för att kompensera logistikkostnader för spannmålsexport
Under ett besök i Bryssel bad Ukrainas jordbruksminister Taras Vysotsky EU om 1,1 miljarder euro i stöd för att täcka höga transportkostnader för ukrainsk spannmål som ska föras genom EU till europeiska hamnar. Kommissionen har ännu inte fattat något beslut om finansieringen. Vysotsky beskrev läget i den ukrainska jordbrukssektorn som det svåraste sedan den fullskaliga invasionens början, till följd av den utdragna blockaden av hamnarna i Stor-Odesa.
Huvudpunkter
- Ukraina har bett EU-kommissionen om 1,1 miljarder euro för att kompensera upp till 50 euro per ton i extra logistikkostnader för transport av spannmål till avlägsna europeiska hamnar.
- Ersättningen skulle inte gå direkt till bönder utan till europeiska transportörer och logistikföretag inom EU.
- Enligt Vysotsky skulle stödet möjliggöra export av ytterligare cirka 22 miljoner ton produkter och ge ukrainska jordbrukare över 7–8 miljarder dollar i intäkter.
- Mer än 30 miljoner ton jordbruksprodukter till ett värde av cirka 10 miljarder dollar riskerar att bli oexporterade, med risk för upp till 5 procent av Ukrainas BNP och 35–40 procents minskning av vårens såddareal.
- EU:s jordbruks- och fiskeråd (AGRIFISH) diskuterade ärendet, men EU-kommissionen har ännu inget slutgiltigt beslut om finansieringen.
- Tyskland stödde behovet av ytterligare logistikrutter och en utbyggnad av solidaritetskorridorerna, bland annat via Tyskland.
Därför är det viktigt
Utan ytterligare logistikstöd riskerar mer än 30 miljoner ton jordbruksprodukter till ett värde av omkring 10 miljarder dollar att bli oexporterade, med potentiella förluster på upp till 5 procent av Ukrainas BNP och en minskning av vårens såddareal med 35–40 procent. Det föreslagna stödet på 1,1 miljarder euro, utbetalt till europeiska transportörer, ska hålla ukrainsk spannmål i rörelse till traditionella marknader i Afrika, Mellanöstern och Asien. Tysklands stöd för utökade solidaritetskorridorer signalerar potentiell bilateral uppbackning, men EU-kommissionens uteblivna beslut lämnar situationen olöst i takt med att lager- och lagringskapaciteten sinar.
Vad som hände
Ukrainas jordbruks- och livsmedelsminister Taras Vysotsky besökte Bryssel och deltog i ett möte i EU:s jordbruks- och fiskeråd (AGRIFISH). Han bad EU-kommissionen om 1,1 miljarder euro i ekonomiskt stöd för att täcka de höga transportkostnaderna för att föra ukrainsk spannmål genom EU till avlägsna europeiska hamnar. Kompensationen är tänkt att uppgå till upp till 50 euro per ton i extra logistikkostnader och skulle betalas till europeiska transportörer och logistikföretag, inte direkt till ukrainska bönder. Enligt Vysotsky skulle stödet möjliggöra export av ytterligare cirka 22 miljoner ton produkter och ge ukrainska jordbrukare över 7–8 miljarder dollar i intäkter. Han varnade för att mer än 30 miljoner ton jordbruksprodukter till ett värde av omkring 10 miljarder dollar riskerar att bli oexporterade, med konsekvenser som upp till 5 procent av Ukrainas BNP, en minskning av vårens såddareal med 35–40 procent och budgetförluster på 90 miljarder hryvnior per år. EU-kommissionen har ännu inget slutgiltigt beslut om finansieringen, enligt kommissionens talesperson Louise Bogue. Ukraina vill också utöka solidaritetskorridorerna med längre rutter via Tyskland och andra EU-länder, förenkla tullkvotsadministrationen för mjöl och mejeriprodukter samt se över mer flexibla mekanismer för bioetanol och naturlig stärkelse. Vysotsky träffade även EU-kommissionären för jordbruk och livsmedel, Christophe Hansen, och den tyska sidan, som stödde behovet av ytterligare logistikrutter.
Så beskriver ukrainska källor det
Den ukrainska rapporteringen, från medier som Ukrinform, NV, Liga.net LB.ua, Europeiska pravda, Suspilne Novyny och Hromadske, ramas in kring Ukrainas aktiva diplomatiska insats i Bryssel, storleken på exportkrisen och den konkreta finansiella begäran på 1,1 miljarder euro. Tonvikten ligger på Vysotskys varningar om det svåraste läget sedan den fullskaliga invasionens början, kostnaderna för BNP och såddarealer, och brådskan med att utöka solidaritetskorridorerna med tyskt stöd. Rapporteringen lyfter också fram Vysotskys bilaterala samtal med Tyskland och med EU-kommissionären Christophe Hansen, DUALOG-projektet i Vinnytsia, den föreslagna paneldiskussionen vid Global Forum for Food and Agriculture 2027 samt förslaget att förenkla tullkvoterna för mjöl, mejeriprodukter, bioetanol och naturlig stärkelse.
Bakgrund
Den tidigare återinförda exportkvoten på 1,3 miljoner ton ukrainskt vete till EU är redan förbrukad, vilket innebär att ytterligare ukrainskt vete endast kan transiteras och inte längre kan nå EU-marknaden från tullager. Sedan årets början har ryska styrkor attackerat ukrainsk lagerinfrastruktur mer än 25 gånger och skadat omkring 500 000 kvadratmeter lagerlokaler, och under oktober–november kan det saknas utrymme i Ukraina för att lagra 11 miljoner ton av skörden. Med Stor-Odesas hamnar under beskjutning tvingas jordbrukare dirigera om godsen till järnväg, vägtransport och Donau-hamnar. Ukrainas bearbetningsförslag innefattar att förenkla tullkvotsadministrationen för mjöl och mejeriprodukter samt mer flexibla mekanismer för bioetanol och naturlig stärkelse. Landet förbereder sig också för EU-anslutning inom förhandlingskapitlen 11 (jordbruk och landsbygdsutveckling), 12 (livsmedelssäkerhet, veterinär- och fytosanitär politik) och 13 (fiskeri och vattenbruk), inrättande av en utbetalningsbyrå och digitalisering av fiskesektorn. Ett modernt kyllager med en kapacitet på 1 275 ton för frukt och grönsaker har byggts i Vinnytsia-regionen med tyskt stöd inom DUALOG-projektet, och Ukraina har föreslagit att skala upp 2–5 liknande anläggningar.