Kaja Kallas kräver moratorium för attacker i Svarta havet
EU:s höga representant Kaja Kallas krävde vid ett FN-evenemang på generalförsamlingen att attacker i Svarta havsregionen upphör så att Ukrainas spannmålsexport kan återupptas. Enligt henne har Ukrainas maritima spannmålsexport i praktiken legat nere sedan augusti på grund av upptrappade ryska attacker.
Huvudpunkter
- EU:s höga representant Kaja Kallas krävde moratorium för attacker i Svarta havet för att återställa spannmålsexporten.
- Kallas lade fram förslaget vid öppnandet av ett tematiskt FN-evenemang om Svarta havet och global livsmedelssäkerhet, under EU:s ordförandeskap.
- Ukrainas maritima spannmålsexport har i praktiken stått stilla sedan augusti till följd av upptrappade ryska attacker.
- Enligt Kallas står Ukraina för cirka 15 procent av världens majsexport, 10 procent av vete, 15–20 procent av korn och omkring 50 procent av solrosolja.
- Närmare 90 procent av Ukrainas jordbruksprodukter transporteras via Svarta havs-korridoren.
- EU:s solidaritetskorridorer har sedan maj 2022 möjliggjort handel till ett värde av cirka 304 miljarder euro, och EU mobiliserade 2,1 miljarder euro 2025 för att stärka den globala livsmedelssäkerheten.
- Turkiet har separat överlämnat förslag till Ukraina och Ryssland om att upphöra med fientligheter och attacker i Svarta havet.
Därför är det viktigt
Ett moratorium i Svarta havet är avgörande för att Ukrainas spannmålsexport ska kunna återupptas och därmed stabilisera den globala livsmedelsmarknaden, eftersom Ukraina står för en betydande andel av världens export av majs, vete, korn och solrosolja och omkring 90 procent av leveranserna går via Svarta havs-korridoren. Kallas uppmaning utgör ett steg mot en upprepning av det svartahavsjordbruksavtal som EU beskrivit som avgörande för att begränsa den globala livsmedelskrisen. Parallellt har Turkiet överlämnat egna förslag till Ukraina och Ryssland om att upphöra med fientligheterna i Svarta havet.
Vad som hände
EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, krävde vid öppnandet av ett tematiskt FN-evenemang om Svarta havet och global livsmedelssäkerhet på generalförsamlingen, anordnat under EU:s ordförandeskap, ett moratorium för attacker i Svarta havsregionen. Syftet är att återställa Ukrainas spannmålsexport, som enligt Kallas i praktiken har legat nere sedan augusti till följd av upptrappade ryska attacker som omöjliggör kommersiell sjöfart. Hon betonade att Ukraina försörjer omkring 15 procent av världens majsexport, 10 procent av vete, 15–20 procent av korn och cirka 50 procent av solrosolja, och att närmare 90 procent av leveranserna går via Svarta havs-korridoren. Kallas slog fast att livsmedel aldrig får användas som ett krigsinstrument och att Ryssland medvetet orsakar en global livsmedelskris.
Bakgrund
EU:s solidaritetskorridorer har sedan maj 2022 möjliggjort handel till ett värde av cirka 304 miljarder euro, och EU mobiliserade 2,1 miljarder euro 2025 för att stärka den globala livsmedelssäkerheten. Det svartahavsjordbruksavtal som var i kraft 2022–2023 spelade enligt EU en avgörande roll för att begränsa den globala livsmedelskrisen.