Publicerad · Uppdaterad

Slovakiens premiärminister Robert Fico säger att han inte tänker uppfylla NATO:s artikel 5 mot Ryssland

Slovakiens premiärminister Robert Fico förklarade i ett tal i Prešov att han inte har för avsikt att uppfylla skyldigheterna enligt NATO:s artikel 5 och att han inte tänker låta Slovakien delta i försvaret av allierade vid en rysk attack. Fico nämnde inte Ryssland som angripare eller hot och anklagade istället Europas ledare för krigisk retorik. Uttalandet kom dagen innan hans planerade besök i Kyiv för möten med president Zelenskyj och premiärminister Koretsky.

Huvudpunkter

  • Robert Fico sade i Prešov att han inte tänker uppfylla NATO:s artikel 5 mot en rysk attack.
  • Fico sade att han som premiärminister ska göra allt för att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt via artikel 5.
  • I talet nämnde Fico inte Ryssland som angripare och anklagade europeiska ledare för krigisk retorik.
  • Fico sade att risken för en paneuropeisk militär konflikt aldrig varit så allvarlig och spänd som nu.
  • Fico sade att Slovakien värdesätter sitt NATO-medlemskap och respekterar sina åtaganden.
  • Fico annonserade att han 18 september ska resa till Kyiv och träffa Zelenskyj och premiärminister Serhij Koretsky.

Därför är det viktigt

Uttalandet kom från premiärministern i en NATO-medlemsstat som i förväg öppet vägrade att fullgöra alliansens grundläggande kollektiva försvarsåtagande. Det gjordes mot bakgrund av upprepade ryska droneincidenter och misstänkt sabotage på NATO-territorium under veckorna innan. Att Fico inte nämnde Ryssland som hot utan anklagade Europas ledare för krigisk retorik tolkades av ukrainska medier som ett tecken på anpassning till Moskva. Uttalandet kom dagen innan Ficos planerade resa till Kyiv.

Vad som hände

I ett tal för studenter och personal vid ett sjukhus i Prešov den 17 september sade Slovakiens premiärminister Robert Fico att han inte har för avsikt att uppfylla skyldigheterna enligt NATO:s artikel 5 och att Slovakien inte ska delta i försvaret av allierade vid en rysk attack. Han frågade retoriskt om någon kan föreställa sig att Slovakien beordras skicka 5 000 eller 10 000 soldater utan att veta med vem, varför eller för vad, och sade att han som premiärminister ska göra allt för att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt. Fico nämnde inte Ryssland som angripare eller som källa till militärt hot mot Europa och anklagade istället europeiska ledare för krigisk retorik. Samtidigt sade han att Slovakien värderar sitt NATO-medlemskap och respekterar sina åtaganden, och att läget när det gäller risken för en paneuropeisk konflikt aldrig varit så allvarligt och spänt som nu. Dagen efter, den 18 september, planerar Fico att resa till Kyiv för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och premiärminister Serhij Koretsky.

Så beskriver ukrainska källor det

Alla sju källorna i sammanställningen är ukrainska medier och byråer. Rapporteringen centrerar kring att en NATO-allierads ledare öppet signalerar att han vägrar försvara andra medlemmar mot Ryssland. Rubrikerna betonar Ficos vägran och hans retorik som avfärdar idén om kollektivt försvar, och ramar in det som en pro-rysk hållning. Artiklarna kopplar talet till Ficos annonserade resa till Kyiv och till hans tidigare stopp av slovakisk militär hjälp till Ukraina, hans motstånd mot ukrainskt NATO-medlemskap och hans motstånd i juni 2026 mot fortsatt stöd inför toppmötet i Ankara. Flera texter lyfter att Fico inte nämnde Ryssland som angripare utan anklagade Europas ledare för krigisk retorik, och tolkar detta som del av ett bredare mönster av uttalanden som rättfärdigar den ryska invasionen.

Så beskriver internationella källor det

Den internationella vinkeln är inte separat representerad i de tillgängliga källorna.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Källorna är inte oense om själva uttalandet, men de skiljer sig i hur de ramar in det: vissa betonar att Fico avvisade NATO:s åtaganden, andra att han i själva verket försvarade Slovakiens rätt att själv välja hur åtagandena uppfylls. Dessutom förekommer olika translitterationar av den ukrainske premiärministerns namn (Koretsky, Koreckyi, Koretskyi) i källmaterialet.

Bakgrund

Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget slår fast att ett väpnat angrepp mot en NATO-medlem betraktas som ett angrepp mot alla allierade, men den exakta formen av hjälp avgörs av varje medlemsstat. Sedan Fico återvände till premiärministerposten hösten 2023 har Slovakien stoppat militärt stöd till Ukraina, och han har upprepade gånger gjort uttalanden som ukrainska källor beskriver som rättfärdigande av den ryska invasionen. Under 2024–2025 motsatte sig Fico Ukrainas NATO-medlemskap och hotade att vetao processen, och i juni 2026 motsatte han sig fortsatt storskaligt stöd till Ukraina inför NATOs toppmöte i Ankara i juli. Veckan före talet rapporterades flera ryska droneincidenter och misstänkt sabotage på NATO-territorium: en drönare träffade ett passagerartåg vid stationen i Jahodyn nära den polska gränsen den 13 september, en annan rysk drönare föll nära gränsövergången Jahodyn-Dorohusk den 17 september, en dansk militärhelikopter besköts med signalraketer från en rysk fregatt den 14 september, dansk underrättelsetjänst rapporterade planer på ryskt sabotage mot dansk försvarsindustri, och en rysk drönare sköts ned över Litauen den 15 september. Slovensk polis meddelade i augusti att en planerad mordbrand på UAV-tillverkaren Skyeton i östra Slovakien hade förhindrats och att tre utländska misstänkta gripits, vilket företaget kopplar till Ryssland. Fico lyfte Bratislavas program för återuppbyggnad av ukrainsk energiinfrastruktur, värt omkring 100 miljoner euro, och efterlyste mer aktiv diplomati för att avsluta kriget. Före Ficos makttillträde hade Slovakien överfört 13 paket militärt stöd till ett sammanlagt värde av cirka 671 miljoner euro och omkring tio MiG-29-flygplan till Ukraina.