Ukrainska parlamentet entledigar generalåklagaren
Den 15 september 2026 röstade Verkhovna Rada med 317 röster för och ingen emot för att entlediga generalåklagare Ruslan Kravtjenko. Samma dag undertecknade president Volodymyr Zelenskyj dekret nr 932/2026 som formellt avskedade honom. Beslutet kommer efter dagar av konfrontation mellan åklagarmyndigheten och de oberoende antikorruptionsorganen NABU och SAP, och sedan Kravtjenko lämnat Ukraina natten mellan 13 och 14 september.
Huvudpunkter
- Verkhovna Rada röstade 317–0 den 15 september 2026 för att avskeda generalåklagare Ruslan Kravtjenko.
- President Zelenskyj undertecknade samma dag dekret nr 932/2026 som formellt avskedade honom.
- Den 14 september hade Zelenskyj redan stängt av Kravtjenko från ämbetet enligt artikel 11.2 i lagen om rättslig regim för krigstillstånd.
- Den 14 september meddelade Kravtjenko i en video att han undertecknat en misstanke mot NABU:s chef Semen Kryvonos; åklagarmyndigheten förklarade att misstanken inte delgetts enligt lag och att uppgifterna i förundersökningsregistret strukits.
- Kravtjenko lämnade Ukraina natten mot 14 september för ett affärsresmål – källor är oense om destinationen anges som Paris eller Litauen, och PACE uppgav att han inte var inbjuden till det evenemang han åberopade.
- Bakgrunden är NABU/SAP:s operation "Karthago" där en organisation inom åklagarmyndigheten anklagas för att ha skyddat bedrägericallcenter; Sergej Kropyva, biträdande chef för avdelningen för internationellt rättsligt samarbete, har gripits med alternativ borgenssumma på 120 miljoner UAH.
- Reuters rapporterar att konflikten riskerar Ukrainas tillgång till tiotals miljarder dollar i extern finansiering och EU-anslutningsprocessen; Kyrylo Budanov varnar för skada på Ukrainas internationella image.
- Kravtjenko hade lämnat in sin avskedsansökan den 7 september och utnämndes till generalåklagare den 17 juni 2025.
Därför är det viktigt
Entledigandet av generalåklagaren med nästan enhälligt beslut markerar kulmen på en öppen konfrontation mellan Ukrainas åklagarmyndighet och de oberoende antikorruptionsorganen NABU och SAP, bara dagar efter att dessa organ avslöjat en påstådd korruptionshärva inom åklagarmyndigheten själv. Händelsen äger rum under pågående krig och en tid då Ukrainas tillgång till omfattande internationell finansiering och EU-anslutningsprocessen är direkt kopplad till framsteg i antikorruptionsreformerna.
Vad som hände
Den 15 september 2026 röstade Verkhovna Rada med 317 röster för och 0 emot för att avskeda generalåklagare Ruslan Kravtjenko, och president Zelenskyj undertecknade samma dag dekret nr 932/2026 som formellt verkställde avskedandet. Dagen innan hade Zelenskyj redan stängt av Kravtjenko från ämbetet med stöd av artikel 11.2 i lagen om rättslig regim för krigstillstånd. Kravtjenko hade den 7 september lämnat in en avskedsansökan och natten mellan 13 och 14 september lämnat Ukraina för vad han beskrev som ett självarrangerat affärsresmål; uppgifterna går isär om destinationen var Paris (enligt Suspilne) eller Litauen (enligt UP:s källor om resedokumenten), och PACE uppgav att han inte var registrerad för det evenemang han åberopade. Den 14 september publicerade Kravtjenko en video där han meddelade att han undertecknat en misstanke mot NABU:s chef Semen Kryvonos; samma kväll förklarade åklagarmyndigheten att misstanken inte delgetts enligt straffprocesslagen och att uppgifterna i förundersökningsregistret strukits, ett beslut som enligt LIGA.net godkändes av biträdande generalåklagaren Maksym Krim. Bakgrunden var NABU/SAP:s operation "Karthago" – en utredning som pekade ut Sergej Kropyva, biträdande chef för åklagarmyndighetens avdelning för internationellt rättsligt samarbete, som organisatör av en påstådd härva som skyddade bedrägericallcenter; Kropyva greps den 6 september med alternativ borgen på 120 miljoner UAH. Kravtjenko deltog inte i omröstningen eftersom han befann sig utomlands. Zelenskyj och hans parti "Folket tjänare" presenterade entledigandet som oundvikligt efter konfrontationen med antikorruptionsorganen; oppositionen krävde återinförande av konkurrensutsatt tillsättning av generalåklagare och ifrågasatte att alla fyra generalåklagare under Zelenskyj utsetts på grund av lojalitet snarare än professionalism.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier fokuserar på den institutionella konflikten med NABU och SAP och behandlar operation "Karthago" samt misstanken mot Kryvonos som utlösande för entledigandet. Rapporteringen lägger stor vikt vid Kravtjenkos utresa, det påstådda falska affärsresemålet till Paris, frånvaron av PACE-registrering för evenemanget han åberopade och hans fru Oleksandra Sjovkopliäs avresa – moment som sammantaget ramas in som en flykt före omröstningen. Hemmapolitiska reaktioner uppmärksammas, däribland oppositionens krav på återinförd konkurrensutsatt tillsättning av generalåklagare. Zelenskyjs beslutsamma agerande, röstsiffran 317–0 och dekretet nr 932/2026 lyfts fram som de formella kärnpunkterna.
Så beskriver internationella källor det
Den enda icke-ukrainska källan i underlaget är en azerbajdzjanskt engelskspråkig byrårapport som speglar den ukrainska vinklingen att Zelenskyj undertecknade dekretet. Reuters kopplas till den internationella dimensionen och rapporterar att konflikten riskerar Ukrainas internationella anseende och tiotals miljarder dollar i extern finansiering, inklusive medel villkorade till antikorruptionsreform och EU-anslutningsprocessen; Kyrylo Budanov citeras varna för omfattande skada på Ukrainas världsomspännande image. Inga västerländska redaktioner finns med i underlaget, så den internationella vinkeln begränsas i praktiken till det Reuters-härledda resonemanget om extern finansiering och EU-villkor.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om flera centrala punkter. För det första går uppgifterna isär om affärsresans destination: en del artiklar hänvisar till Paris utifrån Suspilnes källor och åklagarmyndighetens bekräftelse till Radio Liberty, medan andra hänvisar till Litauen utifrån Ukrainska Pravdas källor om vad som angavs på resedokumenten. För det andra är det omtvistat huruvida misstanken mot NABU-chefen Kryvonos faktiskt delgavs: Kravtjenko hävdar att han undertecknade den och skickade den via Ukrposhta, medan Kryvonos säger att han inte mottog något pappersdokument och att inget dokument levererades till NABU eller SAP. För det tvunget debatteras hur Kravtjenkos utresa ska tolkas – som ett legitimt affärsresmål enligt honom själv och åklagarmyndigheten, eller som en flykt enligt Antikorruptionscentret och kommentatorer som Vitalij Sjabunin och Tetjana Sjevtjuk, som också påpekar att hans fru lämnade Ukraina två dagar tidigare. Slutligen ger Kravtjenko och åklagarmyndigheten respektive NABU och SAP helt olika tolkningar av händelseförloppet: Kravtjenko framställer misstanken som legitim brottsbekämpning och anklagar antikorruptionsorganen för att attackera åklagarmyndigheten, medan NABU och SAP betecknar det som en fortsatt systematisk attack på oberoende antikorruptionsorgan i hämnd för operation "Karthago".
Bakgrund
Kravtjenko utnämndes till generalåklagare den 17 juni 2025. Den 4 september 2026 genomförde NABU och SAP husrannsakningar hos Kravtjenko, hans ställföreträdare Maria Vdovytjenko och Odesa-regionens administrationschef Oleh Kiper. Dagen därpå presenterades operation "Karthago", där Sergej Kropyva, biträdande chef för åklagarmyndighetens avdelning för internationellt rättsligt samarbete, pekades ut som organisatör av en påstådd härva som systematiskt tog mutor från bedrägericallcenter och tvättade pengar. Den 6 september beslutade Högsta antikorruptionsdomstolen om häktning av Kropyva med alternativ borgen på 120 miljoner UAH. Den 7 september meddelade Kravtjenko att han lämnat in sin avskedsansökan och kallade beslutet politiskt. Den 13 september undertecknade Kravtjenko en misstanke mot NABU:s direktör Semen Kryvonos och offentliggjorde den den 14 september, då han också meddelade en misstanke mot en person närstående SAP-chefen Oleksandr Klymenko. Samma kväll förklarade åklagarmyndigheten att delgivning inte skett enligt straffprocesslagen och att uppgifterna i förundersökningsregistret strukits.