Trump-administrationen omdirigerar 52 miljoner dollar i Ukraina-relaterat bistånd till Latinamerika
Trump-administrationen har omdirigerat 52 miljoner dollar i amerikanskt bistånd, ursprungligen godkänt av kongressen för Slovakien, Nordmakedonien, Irak och Tunisien, till Panama, Peru, Ecuador och Colombia. En del av pengarna ingick i ett ukrainskt tilläggsanslag för länder drabbade av Rysslands krig. Demokratiska kongressledamöter försökte blockera omdirigeringen, men administrationen meddelade kongressen att den går vidare ändå.
Huvudpunkter
- Trump-administrationen omdirigerade 52 miljoner dollar i amerikanskt bistånd från europeiska, mellanöstra och afrikanska länder till Latinamerika.
- Beloppet var ursprungligen godkänt av kongressen för Slovakien, Nordmakedonien, Irak och Tunisien.
- Medlen för Slovakien och Nordmakedonien ingick i ett tilläggsanslag kopplat till Rysslands krig mot Ukraina, avsett för länder drabbade av kriget eller som hjälpte Ukraina.
- Senator Jeanne Shaheen och representanten Gregory Meeks (båda demokrater) försökte blockera omdirigeringen i kongressen.
- Den 30 september meddelade administrationen kongressen att den gick vidare med omdirigeringen trots blockeringen.
- Shaheen och Meeks skrev till utrikesminister Marco Rubio och anklagade administrationen för att ha kringgått kongressens blockering och brutit mot lagen.
- Enligt administrationens egna uppgifter har Colombia, Ecuador, Panama och Peru inte gett någon betydande säkerhetshjälp till Ukraina.
- USA:s utrikesdepartement motiverade omdirigeringen med att den ligger i linje med den nationella säkerhetsstrategin och prioriteringarna för västra halvklotet.
Därför är det viktigt
En del av de omdirigerade medlen hade kongressen uttryckligen godkänt som tilläggsbistånd kopplat till Rysslands krig mot Ukraina, avsett för stater drabbade av kriget eller som hjälpte Ukraina. Administrationen gick vidare med omdirigeringen trots att demokratiska kongressledamöter lagt ett blockeringstryck, vilket ledde till anklagelser om att man kringgick kongressen. Mottagarländerna i Latinamerika har enligt administrationens egna uppgifter inte gett någon betydande säkerkhetshjälp till Ukraina, och utrikesdepartementet motiverade beslutet med att det ligger i linje med en ny nationell säkerhetsstrategi med fokus på västra halvklotet.
Vad som hände
Trump-administrationen omdirigerade 52 miljoner dollar i amerikanskt utrikesbistånd som kongressen ursprungligen godkänt för Slovakien, Nordmakedonien, Irak och Tunisien till Panama, Peru, Ecuador och Colombia. Delar av beloppet, närmare bestämt medlen för Slovakien och Nordmakedonien, ingick i ett ukrainskt tilläggsanslag och var avsett för länder drabbade av Rysslands krig eller som hjälpte Ukraina. Medlen för Irak och Tunisien hade godkänts under annan lagstiftning utan samma restriktioner.
Senator Jeanne Shaheen och representanten Gregory Meeks, båda demokrater, blockerade omdirigeringen i kongressen. Den 30 september meddelade administrationen kongressen att den ändå gick vidare med omdirigeringen. Shaheen och Meeks skrev då till utrikesminister Marco Rubio och anklagade administrationen för att ha kringgått deras blockering och brutit mot lagen. De påpekade att båda kamrarna i kongressen hade avsatt medlen för att stödja Ukraina och de europeiska allierade i länder.
Enligt Shaheen och Meeks kunde inte tjänstemän i administrationen under kongressensbriefingar eller i skriftliga svar förklara hur omdirigeringen ryms inom den ursprungliga lagstiftningens formulering om stöd till länder drabbade av situationen i Ukraina. Administratören bekräftade också för kongressledamöterna att Colombia, Ecuador, Panama och Peru inte gett någon betydande säkerhetshjälp till Ukraina eller andra europeiska allierade och partner drabbade av Rysslands krig.
USA:s utrikesdepartement svarade att omdirigeringen ligger i linje med den nationella säkerhetsstrategin och Trump-administrationens doktrin att prioritera västra halvklotet. Medlen ska användas för att bekämpa narkoterrorism, stärka säkerhetspartnerskap, motverka motståndares militära inflytande och skydda Panamakanalen.
Så beskriver ukrainska källor det
Alla sex källor i underlaget är ukrainskspråkiga medier som rapporterar om Washington Posts artikel. Den ukrainska bevakningen betonar kopplingen till det ukrainska tilläggsanslaget och lyfter fram konflikten i kongressen samt anklagelserna om att omdirigeringen bryter mot den ursprungliga lagstiftningen. Rapporteringen fokuserar på de geopolitiska konsekvenserna för Ukraina och dess allierade snarare än på administrationens prioriteringar för västra halvklotet.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om exakt vilket datum administrationen meddelade kongressen att den gick vidare med omdirigeringen: ZN.UA anger onsdagen den 30 september, medan NV anger den 1 oktober.
Bakgrund
Kongressen godkände ursprungligen dessa medel 2022 i början av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, med målet att uppmuntra länder som överförde äldre vapen till Kyiv att köpa amerikansk militär utrustning i stället för rysk. Delarna avsedda för Slovakien och Nordmakedonien ingick i ett Ukraina-relaterat tilläggsanslag med särskilda restriktioner, medan medlen för Irak och Tunisien godkändes under annan lagstiftning utan dessa restriktioner. I september besökte utrikesminister Marco Rubio Colombia, Ecuador och Peru för att driva igenom Trump-administrationens prioriteringar, däribland bekämpning av narkoterrorism och migration, och Ecuador och Colombia ska enligt uppgifts ha gått med på att fördjupa samarbetet med Washington i narkotikabekämpningen.