Rysk drönarattack träffade tåg vid polsk-ukrainska gränsen
Den 13 september 2026 slog Ryssland till med drönare nära gränsövergången Jahodyn mellan Ukraina och Polen. Först träffades lastbilar och en bensinstation, och några timmar senare träffades loket på ett tåg på sträckan Kiev–Warszawa. Inga personer skadades, men en annan specialtåg med bland annat före detta brittiske premiärministern Boris Johnson och andra europeiska politiker hade lämnat stationen bara minuter tidigare.
Huvudpunkter
- Den 13 september 2026 drabbades Jahodyn-gränsövergången mellan Ukraina och Polen av två ryska drönarattacker: först mot lastbilar och en bensinstation, sedan mot ett tåglok.
- Enligt Ukrzjalyznytsja skadades inga personer i drönarens träff på loket.
- Ett specialtåg med bland annat före detta brittiske premiärministern Boris Johnson, före detta svenske statsministern Carl Bildt, före detta finska statsministern Sanna Marin samt Günter Sautter, rådgivare i utrikes- och säkerhetspolitik till förbundskansler Friedrich Merz, hade lämnat Jahodyn station minuter innan attacken.
- Holländska EU-parlamentarikern Reinier van Lanschot berättade i Europaparlamentet att hans tåg hade befunnit sig på samma plats bara minuter tidigare, strax efter att det korsat in i Polen.
- Den 15 september uppgav Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att Ryssland har skadat eller förstört över 500 lok i Ukraina sedan den fullskaliga invasionens start.
- Tåget trafikerade Kiev–Warszawa, en central förbindelse mellan Ukraina och väst, och flera av passagerarna var deltagare i Yalta European Strategy-konferensen (YES), kallad "Ukrainas Davos".
- Tåget nr 67 evakuerades strax före träffen på loket, och passagerare som Kievbon Olena Simonova hann av innan slaget.
- Ukrzalyznytsia uteslöt inte att attacken kan ha varit riktad mot det så kallade YES Express-tåget.
Därför är det viktigt
Drönarattacken träffade en gränsövergång mot ett NATO- och EU-land, vilket driver på eskaleringskänslan i kriget. Det faktum att högprofilerade utländska politiker färdades på samma rutt bara minuter tidigare gör händelsen till en direkt utmaning mot väst och försvårar säkerheten kring högnivåbesök i Ukraina, där flygplatserna varit stängda i åratal och resor i stället sker med specialtåg från Polen.
Vad som hände
Den 13 september 2026 genomförde Ryssland två drönarattacker nära Jahodyn-gränsövergången på den ukrainsk-polska gränsen. Den första träffade lastbilar och en bensinstation, den andra några timmar senare träffade loket på ett passagerartåg som körde Kiev–Warszawa, omkring två kilometer från den polska gränsen. Inga personer skadades enligt Ukrzjalyznytsia. Passagerare på tåg nr 67, däribland Kievbon Olena Simonova, evakuerades strax före träffen. Bara minuter innan attacken hade ett specialtåg med före detta brittiske premiärministern Boris Johnson, före detta svenske statsministern Carl Bildt, före detta finska statsministern Sanna Marin och Günter Sautter, rådgivare till förbundskansler Friedrich Merz, lämnat Jahodyn station i Volyn. Även den holländske EU-parlamentarikern Reinier van Lanschot och andra EU-politiker befann sig på sträckan. Flera av passagerarna deltog i YES-konferensen, ibland kallad "Ukrainas Davos". Före detta CIA-chefen David Petraeus uppges ha rest på ett annat tåg som ännu inte hade korsat gränsen vid tidpunkten för attacken. Ukrzjalyznytsia uteslöt inte att attacken kan ha varit riktad mot det så kallade YES Express-tåget. För att upprätthålla trafiken trots riskerna har Ukraina särskilda kommandocentraler som följer och bedömer luftburna hot var i realtid.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska myndigheter och medier lyfte fram att attacken var en del av ett mönster: drönare har träffat rörliga tåg och gränsövergångar allt oftare. Utrikesminister Andrij Sybiha framhöll att Ryssland förstört över 500 lok sedan invasionens start och vädjade till partnerländer om hjälp att ersätta järnvägsutrustningen. Ukrainska järnvägen betonade att drönaren som användes vid Jahodyn var en så kallad mesh-shahed, en drönare med internt förbränningsmotor som kan nå västra Ukraina på liknande sätt som kryssningsrobotar. Sedan 2022 har elva attacker träffat ukrainska gränsövergångar, varav sju under 2026.
Så beskriver internationella källor det
Västeuropeiska medier betonade att attacken riktade sig mot en gränsövergång mot ett EU- och NATO-land och att högt profilerade utländska politiker färdades på samma sträcka bara minuter innan slaget. Tyska regeringen meddelade därefter att inga fler tågresor för toppolitiker till landet skulle genomföras tills säkerhetsläget kunde bedömas bättre. Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zacharova hävdade att ingen kan garantera resenärers säkerhet och anklagade Ukraina för att använda VIP-resenärer som mänskliga sköldar, en linje som också Kreml vidhöll.
Bakgrund
Sedan den fullskaliga invasionens start 2022 har ryska attacker träffat ukrainska gränsövergångar upprepade gånger. Den första kända drönarattacken mot en ukrainsk gränsövergång, Orlivka-Isakcha vid den rumänska gränsen, skedde den 26 september 2023. Sedan dess har ytterligare attacker följt mot Orlivka, Reni-Djurjulesti, Tabaky och Vynohradivka-Vulkeneste, med skador på fordon, byggnader och personal. Den 9 september 2026 dödades två personer och tre skadades i en attack mot Starokozache-övergången vid den moldaviska gränsen. Kiev–Warszawa-linjen beskrivs som en central förbindelse mellan Ukraina och väst, och har använts av västliga ledare som förbundskansler Friedrich Merz för resor till Ukraina eftersom landets flygplatser hållits stängda.