Ämne: Europeiska unionen
-
Kreml uppger att Rysslands krigsmål omfattar kontroll över Kyiv och större delen av Ukraina
Högst uppsatta ryska tjänstemän har förklarat att Rysslands slutliga krigsmål är att kontrollera större delen av Ukraina, däribland Kyiv. Samtidigt deltar Ryssland i amerikanskt medlade fredssamtal men avvisar ett upphörande av striderna som ett första steg.
-
Danmark stoppade planerad mord på Kyivstoner – EU varnar för ryska hybrida hot
Danska myndigheter uppger att de hindrade en plan om att döda den ukrainisk-amerikanske raparen Kyivstoner, som har dubbelt medborgarskap i Ukraina och USA. Danmark skickade föreslagna skärpningar av visum- och resreglerna till EU, samtidigt som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fördömde attacken och meddelade en ny europeisk säkerhetsstrategi.
-
EU:s budgetförslag behåller 100 miljarder euro för Ukraina
António Costa har presenterat ett förslag till EU:s budget för 2028–2034. Det innehåller upp till 100 miljarder euro i stöd till Ukraina, vilket motsvarar 88,869 miljarder euro i 2025 års priser. Trots att den totala budgeten minskar med cirka 204 miljarder euro jämfört med Europeiska kommissionens ursprungliga förslag, behålls Ukrainas finansiering oförändrad.
-
EU tilldelar Ukraina nästan 8 miljarder euro – största enskilda utbetalningen hittills
Europeiska kommissionen har tilldelat Ukraina 7,9 miljarder euro inom Ukraine Facility. Det är programets nionde utbetalning och den största enskilda betalningen hittills. Pengarna har nått Ukraines statsbudget och ska stödja den finansiella stabiliteten och prioriterade behov under kriget.
-
Italien bad Ukraina om förklaringar – alla åtta M5S-ledamöter i EU-parlamentet finns i ”Fredsbyggarens” lista
Alla åtta europarlamentarier från den italienska partiet ”Femstjärnepartiet” (M5S) har lagts upp på webbplatsen ”Fredsbyggaren”, en lista över personer som kritiserar vapenleveranser till Ukraina. Italiens utrikesminister Antonio Tajani har uppdraggett landets ambassadör i Kyiv, Carlo Formoso, att begära förklaringar från de ukrainska myndigheterna. Europarlamentaristerna, bland dem Danilo Delli Valle, har kritiserat vapenleveranserna och kräver att de ska tas bort från listan.
-
Koalitionen av vilja enas i Berlin: Europa ska delta i fredssamtal med Ryssland
Ledare för Koalitionen av vilja och Ukraina president Volodymyr Zelenskyj möttes i Berlin den 19 november 2026. De enade sig om fortsatt europeiskt stöd, stärkt luftvärn och ett nytt fyrpartsformat med Ukraina, Europa, USA och Ryssland, samtidigt som de uppmanade Ryssland till ett energivåpennestop under vintern och deeskalering i Svarta havet.
-
USA vill diskutera NATO och europeisk truppnärvaro i fredssamtal om Ukraina
USA har föreslagit att frågor om NATO:s regler och militär närvaro i Europa ska ingå i förhandlingarna om att avsluta Rysslands krig mot Ukraina. Europeiska länder har godkänt tekniska samtal, men kräver att Ryssland först slutar strida och varnar för att Washington kan göra eftergifter på Ukraina och Europas bekostnad.
-
Koalitionen av villiga höll toppmöte i Berlin om Ukraina
Koalitionen av villiga höll den 19 november ett toppmöte i Berlin med Ukraina, USA och europeiska partner. Mötet fokuserade på fortsatt militär och ekonomisk stöd, garantier för Ukrinas säkerhet efter ett vapenstopp och förberedelser för nästa multilaterala förhandlingsomgång.
-
EU-kommissionen föreslår upp till 45 miljarder euro i stöd till Ukraina 2027
Europeiska kommissionen har föreslagit ett nytt samordnat stödinstrument på upp till 45 miljarder euro för Ukraina 2027. Det ska täcka omkring 64 procent av landets uppskattade finansieringsbehov, med 25 miljarder euro till försvar och 20 miljarder euro till budgetstöd. Förslaget måste godkännas av Europaparlamentet och rådet.
-
EU stärker Ukraina inför möjligt dubblerat ryskt ballistiskt hot
EU-kommissionären för försvarspolitik Andrius Kubilius uppgav i Bryssel den 18 november att Ryssland kan rikta upp till 2 000 ballistiska missiler mot Ukraina under 2026, jämfört med cirka 1 000 under 2025. Samtidigt arbetar EU och Ukraina med att öka tillgången på PAC-3- och Patriot-missiler och utveckla egna europeiska lösningar för ballistisk försvar.
-
Ukraina får nya militärstödspaket på 37:e Ramstein-mötet
Partnerländer och generalsekreteraren för Nato deltog i det 37:e mötet i Kontaktgruppen för Ukraina, som hölls i Bryssel den 17 november. Fokus låg på att stärka Ukrinas luftförsvar genom nya paket med flygplan, missiler, radar, droner, ammunition och bidrag till PURL-programmet.
-
Finlands president uppmanar EU-ledare att förhandla direkt med Putin
Finlands president Alexander Stubb uppmanar europeiska ledare att tala direkt med rysslands president Vladimir Putin i stället för att delegera förhandlingsansvaret till USA. Han efterlyser en gemensam europeisk position och föreslår sex fokusområden, bland annat Ukraines säkerhet, territoriella frågor, återuppbyggnad, förtroendebildande åtgärder, eldstillestånd och framtida säkerhetsordning.
-
USA:s Elbridge Colby kritiserar ukrainska attacker mot rysk civil infrastruktur
USA:s vice försvarsminister Elbridge Colby bedömde vid Ramsteins格式mötet i Bryssel att Ukraina håller fronten och sedan två månader i rad har frigjort mer territorium än Ryssland erövrat. Han kritiserade ukrainska långviddiga attacker mot rysk civil infrastruktur, samtidigt som han underströk att de inte bör begränsa Ukraines möjligheter att slåss och prioriterade amerikansk hjälp till fronten och medeldistansattacker. Europiska försvarsministrar försvarade däremot de djupa attackerna.
-
Estland kräver Ukrainas framtida NATO-medlemskap och stänger gränsen mot Ryssland
Estlands försvarsminister Martin Herem sa att Ukraina i framtiden måste bli medlem i NATO och att Kiev inte bör byta territorium mot medlemskap. Samtidigt beslutade Estland att stänga alla gränsövergångar mot Ryssland för resande från den 1 december, fortsätter stöja Ukraina med 0,3 procent av BNP, och en mislyckad bränningsattack mot drönartillverkaren Threod Systems tillskrivs rysk militär underrättelseverksamhet.
-
Ukraina diskuterar nytt lag för utnämning av generalprokurator
Ukraina behöver en separat lag om hur generalprokuratorn ska utses. EU:s krav är att proceduren blir mer transparent och meritbaserad, annars kan rapporten från IBAR inte få en positiv bedömning. En arbetsgrupp undersöker fortfarande olika alternativ.
-
Selenskij bad Staten planera skydd mot ryska droner
Ukrainas president Volodymyr Selenskij har bett statens krigsledning, Staven, att förbereda frågor om ett utökat skydd av kritisk infrastruktur mot ryska droner. Samtidigt återställs eldistributionen i tre regioner efter ryska angrepp, och Ukraina utarbetar reservsystem för transporter och stöd till jordbruksprodukter och logistik.
-
Internationella partnerer bidrar 70 miljoner euro till minsötröjning i Ukraina
Internationella partnerer tillkännagav 70 miljoner euro till minsötröjning i Ukraina vid konferensen UMAC 2026 i Bryssel den 17 november. Bidragen kommer från Nederländerna, Norge, EU och Finland. Serhii Koretskyi efterlyste samordnad finansiering med den ukrainska regeringen och föreslog gemensamma program för minsötröjning i andra länder.
-
Ukraina behöver 18–24 månader för att bygga upp egen antibalistisk förmåga
Sveriges försvarsminister Pol Johnson bedömer att Ukraina behöver 18–24 månader för att utveckla egna antibalistiska möjligheter. Samtidigt planerar Ukraina att testa systemet FREYJA i vinter och siktar på resultat i utvecklingen av egen ballistik och ett nytt antibalistiskt system under 2026–2027.
-
Tyskland och Norge finansierar nytt PURL-paket med 300 miljoner dollar till Ukraina
Tyskland och Norge finansierar gemensamt ett nytt militärt stödpaket till Ukraina inom programmet PURL. Tyskland bidrar med 300 miljoner dollar, och paketet fokuserar främst på luftvärnssystem, bland annat missilerna PAC-2 och PAC-3 för Patriot.
-
EU-kommissionen föreslår upp till 45 miljarder euro i extra stöd till Ukraina 2027
EU-kommissionen föreslår ett nytt lån på 45 miljarder euro till Ukraina för 2027, varav 25 miljarder ska gå till militär hjälp och 20 miljarder till statsbudgetstöd. Förslaget ska finansieras genom lån på kapitalmarknaderna med garantier från EU:s gemensamma budget. Ett godkännande kräver stöd från alla 27 medlemsländer, vilket är problematiskt eftersom flera länder har sagt nej till ytterligare finansiering.