NATO utvecklar ny försvarsstrategi med konventionella attacker djupt inne i Ryssland
NATO utvecklar en ny försvarsstrategi som kan innefatta konventionella attacker mot ryska militärbaser, logistikdepåer och försvarsindustriella anläggningar långt inne i landet. Den offentliggjorda planen innebär inte övergång till kärnvapen. USA och europeiska länder bygger samtidigt upp sina långdistansarsenaler och utvecklar billigare vapen.
Huvudpunkter
- NATO:s plan kan omfatta konventionella attacker mot militärbaser, försörjningsdepåer och försvarsindustriella anläggningar i Rysslands djup.
- Amerikanska generalen Alexis Grinekiewicz beskrev en tvåstegsstrategi: blockera den första anfallsvågen och därefter förhindra motståndaren från att fortsätta framryckningen.
- Den offentliggjorda planen innebär inte att kärnvapen ska användas.
- Polsk generalmajor Ireneusz Nowak sade att NATO vid ett väpnade möte med Ryssland skulle vilja trffa Rysslands försvarsindustriella komplex.
- USA moderniserar och fyller på lager av Tomahawk-kryssarlmissiler och ATACMS-ballistiska missiler.
- Europa strävar efter att öka lager av Storm Shadow-, SCALP- och Taurusmissiler.
- Minst 48 europeiska projekt för billigare kryssarlmissiler har aviserats.
Därför är det viktigt
Strategin skulle flytta NATOs avskräckning från att främst hejda framryckande trupper till att också förstöra tillgångar som stödjer en attack. Det kräver större lager av långdistansmissiler och nya, billigere засоби, vilket driver upphandling och utveckling i både USA och Europa. Planen påverkar hur NATO:s avskräckningsstrategi kan omsättas i praktiken, inte om kärnvapen ska användas.
Vad som hände
NATO arbetar med en ny försvarsstrategi som skulle tillåta konventionella attacker långt inne i Ryssland mot militärbaser, försörjningsdepåer och anläggningar inom försvarsindustrin. Ansatsen bygger på erfarenheterna från kriget i Ukraina och konflikterna i Mellanöstern, som har fått NATO:s militära befäl att ompröva hur en möjlig rysk aggression ska bemötas. Amerikanska generalen Alexis Grinekiewicz föreslår att allierade först blockerar den första anfallsvågen och därefter slår mot förutsättningarna för fortsatt framryckning. Offentliggjorda uppgifter visar att USA moderniserar Tomahawk- och ATACMS-lagren, medan europeiska länder ökar sina lager av Storm Shadow-, SCALP- och Taurusmissiler och utvecklar billigare alternativ. Minst 48 projekt för billigare kryssarlmissiler har aviserats i Europa.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainian coverage betonar att Ukraina redan tillämpar en princip som beskrivs som att ”slå mot skytten, inte skydda sig från pilarna”, genom attacker mot ryska anläggningar i landets bakre områden. Ukraina använder långdistansdrone och missiler mot bland annat oljeraffinerier, fabriker för dronkomponenter, datacenter och bränslelager. Ukrainska ambassadören vid NATO, Aliona Getmanchuk, argumenterar att luftförsvar är en viktig men otillräcklig motåtgärd och att hotbildens källor också måste påverkas. Hon lyfter samtidigt behovet av fler amerikanska och europeiska långdistansvapen.
Så beskriver internationella källor det
Den internationella rapporteringen fokuserar på NATOs översyn av avskräckningen och övergången från att hålla tillbaka trupper till att trffa baser, logistik och försvarsindustriella mål djupt inne i Ryssland. Grinekiewicz tvåstegsmodell och Novaks beskrivning av högprecisionsattacker som ett avtalsinstrument ligger i fokus. Samtidigt understryks att den offentliggjorda planen förblir konventionell och inte omfattar kärnvapen.
Bakgrund
Natos försvar av східного flanken har under lång tid byggts kring barriärer och skyttevärn. Strategerna anser dock att åtgärder som bara hindrar trupper från att närma sig inte kan avbryta ett möjligt ryskt anfall. Den föreslagna koncepten kombinerar därför ett första steg som blockerar anfallets initiala våg med ett andra som försvårar fortsatt framryckning genom attacker mot stödjande resurser. Ukraina har redan tillämpat en liknande metod genom далекобійні удари mot ryska объекти в тилу.