Le Pen: Frankrike ska stoppa EU-finansiering av Ukraina om hon blir president
Marine Le Pen säger i en intervju med Financial Times att hon, om hon blir Frankrikes president, är beredd att kraftigt minska EU-budgeten och Bryssels befogenheter. Hon upprepade att Paris inte kommer att stödja EU-finansiering av Ukraina och planerar att stoppa bilateralt franskt bistånd till Kyiv, med undantag för begränsat operativt stöd och träning av ukrainska soldater. Le Pen leder klart i opinionsmätningarna inför det franska presidentvalet 2027.
Huvudpunkter
- Le Pen leder klart i opinionsmätningarna inför Frankrikes presidentval 2027.
- Hon säger att Frankrike inte kommer att stödja EU-finansiering av Ukraina.
- Hon har lovat att stoppa bilateralt bistånd till Kyiv, utom visst operativt stöd och träning.
- Hon vill minska EU-budgeten och Bryssels befogenheter kraftigt.
- Utkastet till sjuårig EU-budget innehåller en särskild Ukrainamekanism på upp till 100 miljarder euro.
- Le Pen säger att EU redan gett lån på 90 miljarder euro, varav 18 miljarder är Frankrikes andel.
- Hon motsätter sig Ukrainas EU-medlemskap och kallar det för “harakiri”.
- Hon förespråkar en “stor fredskonferens” för en “diplomatisk lösning” på kriget.
Därför är det viktigt
Le Pen leder opinionsmätningarna inför det franska presidentvalet 2027, och hennes uttalade positioner kan därmed formas in i både fransk och EU-politik gentemot Ukraina. Hon har lovat att använda Frankrikes vetor och budgetinflytande för att blockera EU:s särskilda Ukrainafinansieringsmekanism i nästa fleråriga budget. Hon planerar dessutom att avsluta bilateralt franskt bistånd till Kyiv och lämna bara ett begränsat operativt stöd och träning. Hennes ståndpunkter riskerar att försvaga det europeiska finansiella stödet till Ukraina vid en tidpunkt då EU-nivåns stödmekanismer förhandlas. Hennes retorik ramas in som ett försvar av franska budgetintressen och suveränitet, i kontrast till förespråkare för djupare EU-integration med Ukraina.
Vad som hände
Marine Le Pen sade i en intervju med Financial Times att hon, om hon blir president, är beredd att kraftigt minska EU-budgeten och Bryssels befogenheter. Hon upprepade att Paris inte kommer att stödja EU-finansiering av Ukraina och sade att Frankrike redan bidragit med 18 av de 90 miljarder euro i EU-lån som Ukraina fått. Hon har lovat att stoppa bilateralt bistånd till Kyiv, med undantag för visst operativt stöd och träning av ukainska soldater, och sade att Frankrike inte längre har råd med nuvarande nivå. Hon bekräftade sitt motstånd mot Ukrainas EU-medlemskap, som hon kallade “harakiri” med risk för suveränitetsförlust och “absolut kolossala ekonomiska förluster” för Frankrike, särskilt inom jordbruket. Hon förespråkade en “stor fredskonferens” för en “diplomatisk lösning” på kriget, och sade att hon ville blockera EU-budgetuppgörelser genom att hålla inne halva Frankrikes bidrag. Intervjun rapporterades av Yevropeiska Pravda.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainsk bevakning fokuserar på Le Pens uttalade avsikt att blockera EU-finansiering av Ukraina och avsluta bilateralt franskt bistånd, inramat som ett direkt hot mot Kyjivs finansiella stöd. Ukrainskspråkiga medier framhåller också hennes opinionsförsprång inför 2027 och hennes historiska band till Ryssland, och betonar risken att hon blir en kanal för ryska intressen i Bryssel. De pekar på hennes stöd för en “diplomatisk lösning” tillsammans med hennes motstånd mot Ukrainas EU-medlemskap som del av ett bredare mönster av ukrainsk-skeptiska positioner.
Där rapporteringen skiljer sig åt
De ukrainska källorna rapporterar Le Pens uttalanden om EU-finansiering av Ukraina med något olika betoning: den ena ramar in det som ett besked att inte stödja framtida EU-finansiering, den andra som ett generellt besked att inte stödja EU-finansiering.
Bakgrund
Utkastet till sjuårig EU-budget innehåller en särskild Ukrainafinansieringsmekanism på upp till 100 miljarder euro. Le Pen hänvisade till befintliga EU-lån till Ukraina på totalt 90 miljarder euro, varav 18 miljarder tillskrivs Frankrike. Le Pen är informell ledare för det högerextrema Nationell samling och har en dokumenterad historia av sympatier mot Ryssland, inklusive ett lån hennes parti en gång fick från en rysk bank. Hon har tidigare stött Frankrikes finansiella och militära bistånd till Kyiv efter Rysslands fullskaliga invasion 2022 och har offentligt fördömt rysk aggression. Hon motsätter sig Ukrainas EU-medlemskap och kallar det “harakiri” med varningar för suveränitetsförlust och ekonomisk skada för Frankrike, särskilt inom jordbruket. Hon förespråkar en “stor fredskonferens” för att nå en “diplomatisk lösning” på Rysslands krig mot Ukraina.