Tjeckisk underrättelsechef varnar för ryska operationer mot Nato-länder som stödjer Ukraina

Därför är det viktigt

En underrättelsechef i en Nato-medlemsstat har offentligt vidgat riskbilden från ryska hybridoperationer till att även omfatta sabotage och ytterst en begränsad militär operation mot en allierad granne. Genom att hålla talet i landets parlament och få mothugg av både premiärministern och en före detta utrikesminister har frågan blivit en del av den tjeckiska inrikespolitiska debatten om hur öppet Rysslands hot ska beskrivas. Samtidigt visar Natos egen plan för ett möjligt svar och de uppskattade ryska förlusterna att alliansen förbereder sig för ett bredare hot.

Vad som hände

Den 12 oktober höll den tjeckiska säkerhetstjänsten BIS generaldirektör Michal Koudelka ett tal på en internationell säkerhetskonferens i det tjeckiska parlamentet. Han varnade för att Ryssland de kommande månaderna kan gå över till farligare operationer mot Nato-länder som stödjer Ukraina, och räknade upp tre möjliga scenarier: sabotage mot anläggningar kopplade till bistånd till Ukraina, robot- eller drönarattacker mot vapenförråd avsedda för Ukraina, och i värsta fall en begränsad militär operation mot en grannstat i Nato. Koudelka underströk att hotet inte är omedelbart utan skulle kunna materialiseras efter exempelvis en mobilisering, att Ryssland just nu är uppbundet i Ukraina och att BIS saknar konkret information om ett direkt hot mot Tjeckien. Han efterlyste beredskap utan panik och beskrev Ryssland som det största yttre säkerhetshotet mot landet under lång tid framöver.

Premiärminister Andrej Babiš svarade genom att hänvisa till BIS motto Audi, vide, tace ('Lyssna, se och var tyst') och framhöll att underrättelseinformation främst är avsedd för regeringen. Före detta utrikesministern Jan Lipavský gick emot Babiš och skrev på X att premiärministern bör försvara landet mot rysk påverkan i stället för att 'gömma huvudet i sanden'.

I ett bredare sammanhang presenterade Natos högsta befälhavare i Europa, Alexus Grinkevich, en trestegsstrategi för svar på en eventuell rysk attack: blockera en framryckning, försvaga motståndarens styrkor och slå ut dess förmåga att fortsätta striderna, med möjlighet att slå mot försörjnings- och ledningsobjekt långt bakom fronten. En hög Nato-tjänsteman uppskattade de ryska förlusterna i Ukraina i september till över 50 000 döda och sårade, varav upp till 28 000 döda.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Koudelka lade fram en bild av en Ryssland som förbereder riskfyllda operationer mot Nato-länder, inklusive i värsta fall en begränsad militär operation mot en allierad granne. Moskva har samtidigt, enligt faktamaterialet, offentligt sagt att landet inte planerar anfalla något europeiskt land och upprepade gånger förnekat inblandning i sabotage och hybridoperationer. Inom Koudelkas egna uttalande finns en spänning: han beskriver en begränsad militär operation som ett scenario men säger samtidigt att den inte är en omedelbar risk och att tjänsten saknar konkret information om ett direkt hot mot Tjeckien.

Bakgrund

Tjeckien har tidigare drabbats av misstänkt rysk sabotage: 2014 dog två personer i explosioner vid ammunitionsdepåerna i Vrbětice, och 2024 slog tjeckisk polis fast att man anser att officerare från den ryska militära underrättelsetjänsten GRU var inblandade. I oktober har Rysslands president Vladimir Putin vid ett Valdai-forum hotat med kärnvapenanvändning vid en militär konflikt med Nato, samtidigt som USA meddelat ytterligare marinsoldater till Östersjön inom ramen för Nato-insatsen Baltic Sentry.