Publicerad · Uppdaterad

Polen och Lettland lyfte stridsflyg efter ryska drönarattacker mot Ukraina

Under natten mellan den 21 och 22 september lyfte Polen och Lettland militärt flyg och satte luftvärnssystem i beredskap som svar på ryska drönarattacker mot Ukraina. Enligt ländernas militärledningar registrerades inget brott mot NATO:s luftrum och flygplanen kunde återgå till sina baser. En källa uppger att även Litauen skickade upp stridsflyg.

Huvudpunkter

  • Polen och Lettland lyfte militärt flyg natten till den 22 september efter ryska drönarattacker mot Ukraina.
  • Polens operativa kommando aktiverade även markbaserade luftvärnssystem och radarresurser som en förebyggande åtgärd.
  • Lettlands väpnade styrkor rapporterade ett möjligt hot mot luftrummet i Kraslavas region och satte NATO:s stridsflygplan i Östersjön i beredskap.
  • Invånare i det polska Lublin-voivodskapet varnades för faran.
  • Polen återförde under natten sina flygplan till sina baser och uppgav att inget brott mot polskt luftrum hade registrerats.
  • Ukrainas flygvapen rapporterade att Ryssland anföll med jetdrivna Shahed-drönare under kvällen den 21 september.
  • En källa uppger att även Litauen skickade upp stridsflyg, vilket andra källor inte nämner.

Därför är det viktigt

De upprepade ryska drönarattackerna mot Ukraina tvingar gränsande NATO-länder att reagera i realtid och visar hur kriget i Ukraina i allt högre grad påverkar säkerhetsläget i hela Östersjöregionen. Att luftrum och beredskap aktiveras visavi länder som Polen och Lettland gör frågan om NATO:s östliga flank till en direkt följd av den pågående aggressionen.

Vad som hände

Under natten mot den 22 september lyfte Polen och Lettland militärt flyg till följd av ryska drönarattacker mot Ukraina. Polens operativa kommando rapporterade att polsk flygverksamhet pågick i landets luftrum och att läget bevakades, och landets flygoperationscentral försatte markbaserade luftvärnssystem och radarresurser i beredskap som en förebyggande åtgärd. Samtidigt varnade Lettlands väpnade styrkor för ett möjligt hot i Kraslavas region och satte NATO:s stridsflygplan i Östersjön i beredskap. Invånare i det polska voivodskapet Lublin varnades för faran, men den polska militären uppgav att inga ytterligare åtgärder krävdes av befolkningen. Under natten återfördes de polska flygplanen till sina baser utan att något brott mot polskt luftrum hade registrerats. Ukrainas flygvapen rapporterade att Ryssland anföll med jetdrivna Shahed-drönare under kvällen den 21 september. En enskild källa uppger att även Litauen skickade upp stridsflyg, vilket andra källor inte bekräftar.

Så beskriver ukrainska källor det

Alla tillgängliga källor är ukrainska medier och nyhetsbyråer, som enhälligt placerar de ryska drönarattackerna mot Ukraina i centrum och beskriver de polska och lettiska åtgärderna som direkta följder av rysk aggression. Tonvikten ligger på spridningseffekten in i NATO-territorium och på den förebyggande karaktären hos de allierade luftförsvarsåtgärderna.

Där rapporteringen skiljer sig åt

En källa (ЛІГА.net LB.ua) uppger att Litauen, vid sidan av Polen, skickade upp stridsflyg som svar på den ryska drönarattacken mot Ukraina. Övriga källor nämner endast Polen och Lettland.

Bakgrund

Den 13 september träffade en rysk drönare en lok på Yahodyn station, omkring två kilometer från den polska gränsen, utan att någon skadades. Källorna är oense om vilket tåg som befann sig på stationen vid tillfället: en uppgift gör gällande att det varett diplomatåg med bland andra Boris Johnson ombord, medan Ukrzaliznytsia uppger att det var ett tåg med den tidigare CIA-chefen David Petraeus. Den 17 september uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att en rysk attackdrönare hade fallit nära gränsövergången Yahodyn–Dorohusk i Volyn oblast under en attack mot en bensinstation. Polens försvarsministerium har uppgett att militären är bemyndigad att skjuta ned ryska drönare som tar sig in i polskt luftrum. Efter händelserna har Polen stärkt säkerheten vid gränsövergångarna, uppfört befästningar och håller på att installera över 1 000 automatiska sirener längs den östra gränsen. Den 22 september rapporterade även Rumänien att ett luftmål rört sig från Ukraina mot rumänskt luftrum och att flyg skickades upp.