Ukrainsk militärunderrättelsechef: Ryssland kan föra krig till 2027–2028 trots ekonomisk press
Chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) Oleg Ivashchenko säger i en intervju med Ukrinform att Ryssland fortfarande har resurser att fortsätta kriget mot Ukraina 2027 och 2028. Samtidigt bedömer han att Ryssland är ekonomiskt avsevärt svagare än i början av det fullskaliga kriget, att värvningsmodellen med kontrakt i stort sett är uttömd och att över 60 procent av den ryska befolkningen är emot kriget. Han uppger också att Ryssland använder utländska legosoldater från över 40 länder, delvis rekryterade genom vilseledning.
Huvudpunkter
- Oleg Ivashchenko, chef för HUR, lämnade uppgifterna i en intervju med Ukrinform.
- Ryssland använder utländska legosoldater från över 40 länder, bland annat Centralasien, Afrika och Latinamerika, främst i stormenheter och ofta skickade före ryska styrkor.
- En del av legosoldaterna rekryteras genom vilseledning: de reser till Ryssland för att söka arbete och skriver under kontrakt utan att förstå vad de skriver på.
- Rysslands ekonomi är avsevärt svagare än vid starten av det fullskaliga kriget, med brist på arbetskraft, växande federalt budgetunderskott och försämrad banksituation.
- HUR utesluter inte att Ryssland har resurser att fortsätta kriget mot Ukraina 2027 och 2028.
- Över 60 procent av Rysslands befolkning är emot kriget, enligt HUR:s bedömning.
- Modellen med kontraktsvärvning i Ryssland är i stort sett uttömd och regionala budgetar klarar inte längre att finansiera utbetalningarna, enligt Ivashchenko.
- Rysslands genomsnittliga dagliga personalkostnader (döda och svårt sårade) uppskattas till 1 200–1 400, ibland upp till 1 500.
- För att minska Rysslands resurser behövs fungerande sanktioner och gemensamt arbete med internationella partner, enligt Ivashchenko.
- Ryssland får elektroniska komponenter, maskiner och specialkemikalier via bulvanföretag från länder som Ukraina identifierat.
Därför är det viktigt
Bedömningen från chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst ger en direkt bild av hur länge Ryssland bedöms kunna föra kriget och av var tryckpunkterna finns: en ekonomi under press, en uttömd kontraktsvärvning och en befolkning som till stor del är emot kriget. Samtidigt visar underrättelserna att Ryssland kompenserar sina personalkostnader med utländska legosoldater, delvis rekryterade genom vilseledning, vilket ställer krav på transparens och ansvarsutkrävande i deras hemländer. Uppgifterna om specifika leverantörsländer och bulvanföretag ger konkret underlag för diskussioner om hur sanktioner kan göras mer verkningsfulla.
Vad som hände
Oleg Ivashchenko, chef för HUR (Головне управління розвідки, Ukrainas militära underrättelsetjänst), gav en intervju till den statliga nyhetsbyrån Ukrinform där han lade fram en samlad bedömning av Rysslands krigsförmåga. Han uppgav att Ryssland använder utländska legosoldater från över 40 länder – inklusive Centralasien, Afrika och Latinamerika – i sin krigföring i Ukraina, i första hand i stormenheter och ofta skickade före de ryska styrkorna. Enligt Ivashchenko sker en del av rekryteringen genom vilseledning: utlänningar reser till Ryssland för att söka arbete och undertecknar kontrakt utan att förstå innebörden. De utländska legosoldaterna kompenserar enligt HUR bara delvis Rysslands personalkostnader och löser inte landets problem med mänskliga resurser.
Ivashchenko bedömde vidare att Rysslands ekonomi är avsevärt svagare än vid början av den fullskaliga invasionen, med brist på arbetskraft, ett växande federalt budgetunderskott och en försämrad banksituation som huvudproblem. Trots detta utesluter inte HUR att Ryssland har resurser att fortsätta kriget mot Ukraina under 2027 och 2028. Han konstaterade att modellen med kontraktsvärvning i Ryssland i stort sett är uttömd och att regionala budgetar inte längre klarar att finansiera utbetalningarna. Samtidigt uppgav han att över 60 procent av Rysslands befolkning är emot kriget, att missnöjet väntas öka, men att det är svårt att bedöma om ett tillräckligt starkt protestpotential formeras.
Enligt Ivashchenko är Rysslands genomsnittliga dagliga personalkostnader (döda och svårt sårade) 1 200–1 400, ibland upp till 1 500. Han betonade att Ukraina behöver fungerande sanktioner och gemensamt arbete med internationella partner för att minska Rysslands resurser, och uppgav att underrättelsetjänsten har identifierat vilka länder som via bulvanföretag levererar elektroniska komponenter, maskor och specialkemikalier som försörjer den ryska krigsmaskinen.
Bakgrund
Intervjun med Ukrinform är den enda källan till Ivashchenkos uttalanden, och de återges konsekvent genom Ukrainas officiella underrättelsekällor (HUR och utrikesministeriet). Tidigare hade Ukrainas utrikesministerium den 16 augusti rapporterat specifika siffror för afrikanska rekryter till Rysslands väpnade styrkor, vilket kompletterar den bredare underrättelsebilden. Ivashchenkos uttalande om att Ryssland kan ha resurser för kriget 2027–2028 görs mot bakgrund av en tidigare ukrainsk presidentkommentar som uppmanade Ryssland att inte fortsätta kriget dessa år.