EU:s revisionsrätt: försvarberedskap till 2030 tveksam på grund av USA-beroende
Europeiska revisionsrätten (ECA) publicerade en rapport som ifrågasätter om EU kan nå sin målsättning om försvarberedskap till 2030. Enligt rapporten beror svårigheterna på fortsatt beroende av USA och fragmenterade nationella försvarssystem. Samtidigt har EU-ländernas försvarsutgifter ökat med 79 procent mellan 2020 och 2025.
Huvudpunkter
- Europeiska revisionsrätten (ECA) varnar för att EU:s försvarberedskap till 2030 förblir ett svårt mål.
- Beroende av USA och fragmenterade nationella försvarssystem anges som huvudorsaker.
- 78 procent av EU-ländernas försvarsupphandling mellan februari 2022 och juni 2023 skedde utanför blocket.
- 63 procent av upphandlingen utanför blocket gick till USA.
- EU-ländernas försvarsutgifter ökade med 79 procent mellan 2020 och 2025.
- Frankrike och Tyskland lade ned ett gemensamt jaktflygplansprojekt värt 100 miljarder euro.
- Målet att nå försvarberedskap till 2030 sattes förra året efter underrättelsevarningar om Ryssland.
Därför är det viktigt
Revisionsrättens rapport ställer en explicit fråga om EU trovärdigt kan förbereda sig för ett storskaligt militärt hot till 2030 – en tidshorisont som i dag stöds av europeiska underrättelsetjänster. Den kvantifierar det strukturella beroendet av USA, pekar på konkreta integrationsmisslyckanden och kopplar analysen direkt till Ukrainas aktuella behov, där Kiev söker undantag från EU:s "Köp europeiskt"-regler för att kunna köpa amerikanska Patriot-robotar.
Vad som hände
Europeiska revisionsrätten (ECA) publicerade en rapport om EU:s försvarspolitik där slutsatsen är att målet att uppnå försvarberedskap till 2030 förblir ett svårt uppdrag. Granskningen leddes av revisionsrättens ledamot Marek Opiola. Enligt rapporten beror svårigheterna bland annat på fortsatt beroende av USA och fragmentering av nationella försvarssystem samt industriella flaskhalsar. Av EU-ländernas försvarsupphandling mellan februari 2022 och juni 2023 skedde 78 procent utanför blocket, och 63 procent av den upphandlingen gick till USA. Granskarna erkänner dock att inköp av amerikanska vapen omedelbart efter Rysslands fullskaliga invasion var motiverade. Mellan 2020 och 2025 ökade EU-länderna sina försvarsutgifter med 79 procent, och EU är i dag bättre förberett än 2019. Opiola betonade att EU kan göra betydande framsteg om utgifterna ökar kraftigt och ammunitionproduktionen byggs ut snabbt.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier rapporterar om rapporten i samband med Kiev senaste begäran om att få göra undantag från EU:s regler om att prioritera europeisk upphandling ("Köp europeiskt") för att använda delar av ett 90 miljarder euro stort EU-kreditlån till inköp av amerikanska Patriot-robotar, efter en serie ryska robot- och drönarattacker.
Bakgrund
Målet att uppnå försvarberedskap till 2030 sattes av EU förra året, mot bakgrund av underrättelsevarningar om att Ryssland ungefär vid den tidpunkten kan vara berett på ett storskaligt krig i Europa. I november 2024 fullföljde EU löftet att leverera en miljon artillerigranater till Ukraina – åtta månader efter utsatt tid. Frankrike och Tyskland lade ned ett gemensamt jaktflygplansprojekt värt 100 miljarder euro efter oenighet om ledning och kontroll. EU:s regler för gemensamma försvarsutgifter ställer krav på att upphandlingen ska gynna europeisk försvarsindustri eller producenter i tätt associerade stater, däribland Ukraina och Norge.