Lettland begär ett extra säkerhetsrådsmöte efter attacken i Komyshuvahe
Lettland har uppmanat FN:s säkerhetsråd att hålla ett extra möte efter att Ryssland den 2 november angrep en skola i Komyshuvahe i Zaporizjzjas oblast, där humanitär hjälp delades ut till civila. Uppgifterna om antalet offer varierar mellan 26 och 33, medan minst fem personer uppges ha skadats och nästan 50 saknas.
Huvudpunkter
- Lettland uppmanade den 3 november till ett extra möte i FN:s säkerhetsråd efter de senaste ryska attackerna mot Ukraina.
- Ryssland angrep den 2 november skolan i Kominjuvahe i Zaporizjzjas oblast, där humanitär hjälp delades ut.
- Angrepena riktades mot byggnaden med kapslade FAB-3000-bomber och senare FAB-500-bomber.
- Запорізька обласна адмініrsion uppgav på förmiddagen den 3 november att minst 31 personer hade omkommit, fem skadats och nästan 50 saknades.
- Antalet rapporterade offer har angivits som 26, 29, 31 eller 33 personer.
- FN:s mönstringsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina sade att attacken bröt mot grundläggande principer i internationell humanitär rätt.
- Zaporizjzjas oblast deklarerade ett tre dagars nödläge den 3, 4 och 5 november.
Därför är det viktigt
Attacken träffade en plats för distribution av humanitär hjälp, där många civila uppges ha samlas, och ledde till massakliga civila offer. FN:s mönstringsuppdrag bedömde att attacken bryter mot grundläggande principer i internationell humanitär rätt. Lettlands roll som ordförande i säkerhetsrådet gjorde att den kunde föra frågan till FN:s säkerhetsråd. Räddningsarbetet pågick fortfarande den 3 november, nästan 50 personer saknades och ett tre dagars nödläge infördes i Zaporizjzjas oblast.
Vad som hände
Den 2 november angrep ryska trupper en skola i Kominjuvahe i Zaporizjzjas oblast. Byggnaden användes som distributionscenter för humanitär hjälp, och tidpunkten och platsen för utdelningen hade offentliggjorts. Enligt uppgifter från Zaporizjzjas regionala militärförvaltning användes kapslade FAB-500-bomber och därefter FAB-3000-bomber. Upp till tio riktade FAB-3000-anfall mot skolan rapporterades. Ett direkt träff orsakade att en betongkonstruktion i undercentret rasade samman. Minst 31 personer hade enligt regionala myndigheter omkommit vid midday den 3 november, fem personer hade skadats och nästan 50 saknades. Antalet omkomna varierade mellan olika rapporter mellan 26 och 33, medan vissa uppgifter också angav 29. Lettland, som för första gången leder FN:s säkerhetsråd sedan den 1 november, begärde ett extra rådsmöte den 3 november.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier fokuserar på attacken mot skolan där humanitär hjälp delades ut, antalet offer, de skadade och försvunna samt det tre dagars nödläget i Zaporizjzjas oblast. De återger uppgifter från Zaporizjzjas regionala förvaltning och uttalanden av Ukraina president Volodymyr Zelenskyy. De uppmärksammar också användningen av kapslade bomber i Ukraina och den bredare statistiken över offer som den orsakats.
Så beskriver internationella källor det
Internationellt ligger fokus på det humanitärrättsliga betydelsefulla i attacken. FN:s mönstringsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina sade att den kränkte grundläggande principer i internationell humanitär rätt. Dess chef Daniel Bell förklarade att Ryssland antingen kände till hjälputdelningen eller inte hade försökt ta reda på situationen. Lettlands uppmaning till ett extra säkerhetsrådsmöte är den framträdande internationella reaktionen.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Uppgifterna om antalet omkomna i Kominjuvahe skiljer sig åt. De siffror som rapporterats är 26, 29, 31 och 33. Zaporizjzjas regionala förvaltning uppgav den 3 november minst 31 omkomna, medan Baiba Braže hänvisade till minst 26 och Zelenskyb uppgav 33.
Bakgrund
Lettland leder FN:s säkerhetsråd för första gången i historien sedan den 1 november 2026. Ryssland började använda kapslade bomber i beboddade områden i Ukraina under 2023. År 2026 hade sådana bomber fram till attacken i Kominjuvahe enligt FN:s mönstringsuppdrag orsakat minst 478 civila dödsoffer och skador på 2 667 civila i Ukraina. De uppgifterna utgjorde 16 procent av alla bekräftade civila offer under året. Kapslade bomber можar planera upp till 100 kilometer från dropppunkten och bära hundratals kilo explosivämne, vilket kan orsaka en kraftig stötvåg, splitter och omfattande byggnads förstörelse.