Ryssland tvingade bort 25 civila från ockuperade Charkiv – barnch:appraiser och äldre bland dem
Rysk militär har med tvång fört bort 25 civila, däribland barn och äldre, från den tillfälligt ockuperade delen av Charkiv oblast till en okänd plats, under förevändning att det rör sig om en "evakuering". Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets rapporterade händelsen och har vänt sig till Rysslands rättighetskommitté, ICRC och FN för att få till stånd en återföring av personerna.
Huvudpunkter
- 25 civila har med tvång förts bort från tillfälligt ockuperade Charkiv oblast till okänd ort.
- Bland de bortförda finns barn, unga och äldre.
- De bortförda personernas nuvarande vistelseort och förhållanden är okända.
- Ryssland har i egna kanaler kallat bortförandet en "evakuering" eller "räddningsinsats".
- Ockupanterna har skapat en Telegram-bot för att samla in personuppgifter – passdata, adresser, telefonnummer – under förevändning av evakuering.
- Ombudsman Dmytro Lubinets har uppmanat boende att inte lämna ut sina eller sina barns uppgifter via boten.
- Lubinets har vänt sig till Rysslands rättighetskommitté, Internationella rödakorskommittén och FN för att kräva information om de bortförda och deras återföring.
Därför är det viktigt
Händelsen är ytterligare ett dokumenterat fall av tvångsförflyttning av ukrainska civila från ockuperat territorium – en praxis som bryter mot Genèvekonventionen och som varit föremål för internationella rättsliga åtgärder. Eftersom barn finns bland de bortförda förstärker fallet den bredare bilden av deportationer av ukrainska barn, som gett upphov till arresteringsorder från Internationella brottmålsdomstolen och internationella sanktioner. Genom att formellt vända sig till flera internationella institutioner har Ukrainas ombudsman försökt mobilisera internationell insats för att lokalisera och återföra de bortförda.
Vad som hände
Enligt Ukrainas parlamentariska ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, har rysk militär med tvång fört bort 25 civila från den tillfälligt ockuperade delen av Charkiv oblast till en okänd ort. Bortförandet skedde under förevändning att det rörde sig om en "evakuering", och bland de bortförda finns barn, unga och äldre. De bortförda personernas nuvarande vistelseort och förhållanden är okända, och deras anhöriga vet inte var de befinner sig. I området pågår aktiv fientlighet. Ryssland har själva i sina Telegram-kanaler kallat insatsen för en "räddningsinsats", och tillgängliga videomaterial visar påtryckningar och skrämsel mot de bortförda. Ockupanterna har också skapat en Telegram-bot där de under förevändning av evakuering samlar in personuppgifter såsom passuppgifter, adresser och telefonnummer. Lubinets har uppmanat boende i ockuperade områden att inte lämna ut sina egna eller sina barns uppgifter via boten, med hänvisning till risken att uppgifterna kan användas mot dem. Han har vänt sig till Rysslands rättighetskommitté – som i rapporteringen identifieras som Jana Lantratova – och krävt att Ryssland ska lämna information om var de 25 personerna befinner sig, under vilka förhållanden de hålls, fullständiga uppgifter om de bortförda, samt vidta åtgärder för att föra tillbaka dem till Ukraina. Lubinets har dessutom vänt sig till Internationella rödakorskommittén, FN och andra internationella organisationer. Han har pekat på att Rysslands agerande bryter mot artikel 49 i Genèvekonventionen om skydd av civilpersoner i krigstid, som förbjuder påtvingad förflyttning och deportation, och har också åberopat artiklarna 33 och 34 om förbud mot skrämsel, terror, kollektiva bestraffningar och gisslantagning. Den specifika ort i Charkiv oblast som de bortförda togs från har inte offentliggjorts av ombudsmannen.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska myndigheter och medier, däribland Ukrainska Pravda, Ukrinform, Hromadske, LIGA.net, Babel och Hromadske Radio, karakteriserar bortförandet som tvångsförflyttning och deportation i strid med Genèvekonventionen. Ombudsmannen har fördömt insatsen och varnat för att den ryska Telegram-boten som samlar in personuppgifter utgör en risk för de boende, särskilt när uppgifterna kan användas mot dem eller deras anhöriga.
Bakgrund
Ryssland brukar i sina egna kanaler kalla sådana insatser för "evakueringar" eller "räddningsinsatser", en terminologi som ifrågasätts av ukrainska myndigheter. Dessa tvångsförflyttningar är förbjudna enligt artikel 49 i Genèvekonventionen och artiklarna 33 och 34 åberopas även vad gäller skrämsel, kollektiva bestraffningar och gisslantagning. Ombudsmannen har varnat boende i ockuperade områden för att inte lämna ut egna eller barns personuppgifter via Telegram-boten, med motiveringen att uppgifterna kan användas mot dem. Den exakta ort i ockuperade Charkiv oblast som personerna togs från har inte offentliggjorts.