Українські удари по «Азовському оптико-механічному заводу», Ільському НПЗ та Панциру-С2
У ніч проти 26 вересня 2026 року українські Сили оборони завдали ударів по Азовському оптико-механічному заводу в Ростовській області, Ільському нафтопереробному заводі в Краснодарському краї та зенітному ракетно-гарматному комплексу «Панцир-С2». Цілі в окупованій Україні — склад боєприпасів у Сіверськодонецьку та радіолокаційна станція П-18 «Терек» поблизу Семенівки — також були уражені того ж дня та вночі. За даними СБУ, удар по заводу здійснили Центр спеціальних операцій «Альфа» СБУ спільно з Військово-Морськими силами ЗСУ із застосуванням крилатих ракет «Нептун» та реактивних дронів-ракет «Рута», «Паляниця» і «Барс».
Huvudpunkter
- У ніч на 26 вересня 2026 року СБУ спільно з ВМС ЗСУ вразили Азовський оптико-механічний завод у місті Азов Ростовської області.
- За ударом зафіксовано пожежу в ливарному цеху та пошкодження обладнання у п'яти виробничих корпусах; за даними СБУ, також пошкоджено оптичне та ливарне виробництво, складальну дільницю, гальванічний і друкований цехи.
- Застосовані крилаті ракети «Нептун» та реактивні безпілотники-ракети «Рута», «Паляниця» та «Барс»; частина джерел не згадує «Барс» серед використаних засобів.
- Завод входить до російської Корпорації «Тактичне ракетне озброєння» (KTRV) і виробляє радіолокаційні та інфрачервоні головки самонаведення для керованих ракет, тепловізори та електронні системи для високоточної артилерії.
- Президент Володимир Зеленський підтвердив удари по підприємствах у Ростовській області, що постачають компоненти для російської зброї та ракет.
- Тієї ж ночі СБУ вразила Ільський нафтопереробний завод у Краснодарському краї; на території зафіксовано два осередки займання — біля резервуарного парку та установки ЕЛОУ-АВТ.
- У Ростовській області також уражений російський зенітний ракетно-гарматний комплекс «Панцир-С2».
- 25 вересня та в ніч на 26 вересня українські Сили оборони уразили склад боєприпасів у Сіверськодонецьку Луганської області та РЛС П-18 «Терек» поблизу Семенівки Донецької області; П-18 «Терек» — мобільна двокоординатна РЛС метрового діапазону з радіусом виявлення до близько 250 км і висотою до 35 км.
- За даними аналітиків Dallas Analytics, Азовський завод задіяний у виробничих ланцюгах щонайменше семи російських ракетних програм, включно з Х-101, Р-37М та «Орєшніком»; загальна вартість компонентної бази за програмою 2025 року становила 583,6 млн рублів, з яких 497,6 млн було виплачено авансом.
- Раніше, у ніч на 4 липня 2025 року, Азовський оптико-механічний завод уже зазнавав удару безпілотниками, за словами Андрія Коваленка, керівника Центру протидії дезінформації РНБО.
Därför är det viktigt
Slaget mot Azovfabriken riktar sig mot ett nyckelföretag inom rysikens optisk-mekaniska och optoelektroniska produktion, som enligt öppna källor är kopplat till produktionskedjor för minst sju ryska robotprogram — inklusive Kh-101, R-37M, Kh-35U, Kh-59/Kh-69, Kh-31P och det ballistiska systemet Oresjnik. Tillsammans med attackerna mot Ilskij-raffinaderiet och en Pantzir-S2-enhet visar salvan att Ukraina regelbundet kan nå djupt in på ryskt territorium och slå mot militärindustriell och energirelaterad infrastruktur. På ockuperad mark undergräver träffarna på en ammunitionsdepå i Sjeverodonetsk och en P-18 Terek-radars rysiska luftvärns- och logistikstöd i östra Ukraina.
Vad som hände
Sent på kvällen den 25 september och under natten mot den 26 september 2026 genomförde Ukrainas försvarsstyrkor en samordnad serie anfall mot mål både i Ryssland och på ockuperad ukrainsk mark. Det centrala slaget riktades av SBU:s specialoperationscentrum Alpha tillsammans med den ukrainska marinen mot Azov Optical-Mechanical Plant — en anläggning i staden Azov i Rostov-regionen som tillhör det ryska Tactical Missiles Corporation (KTRV). Enligt SBU användes kryssningsrobotar av typen Neptun och reaktiva drönarrobotar Ruta, Paljanytsya och Bars; delar av källorna nämner bara Neptun, Ruta och Paljanytsya. Efter slaget registrerades brand i gjuteriets verkstad och skador på utrustning i fem produktionsbyggnader. SBU uppger även skador på optisk och gjuteri-relaterad produktion, en monteringsavdelning, en galvaniseringsverkstad och en kretskortverkstad. Samma natt träffades Ilskij-oljeraffinaderiet i Krasnodar-regionen, där två brandhärdar registrerades — vid tankgården och vid ELOU-AVT-enheten. I Rostov-regionen träffades även en rysk Pantzir-S2 luftvärnsrobot- och kanonkomplex. I ockuperade Luhansk och Donetsk oblast träffades en ammunitionsdepå i Sjeverodonetsk och en P-18 Terek-radar nära Semenivka. President Volodymyr Zelenskyj bekräftade offentligt slagen.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor — Generalstaben, SBU och president Zelenskyj — står i centrum för rapporteringen. Generalstaben beskriver slaget som ett utövande av Ukrainas inneboende rätt till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan och som ett sätt att minska Rysslands militära och ekonomiska potential. Tonvikten ligger på den strategiska betydelsen av att slå mot en KTRV-anläggning som är kopplad till robotstyrning och precisionsvapen, med explicita kopplingar till Kh-101, R-37M och Oresjnik. Teknisk information om P-18 Terek-radar — räckvidd cirka 250 km, höjd upp till 35 km — används för att understryka värdet av slagen på ockuperat territorium.
Så beskriver internationella källor det
Den enda icke-ukrainska källan i materialet — en azerbajdzjansks engelskspråkig byråtråd — rapporterar slaget mot Azovfabriken i ett kortare, faktamässigt register. Den internationella rapporteringen utelämnar den ukrainska kopplingen till specifika robotprogram och berör inte artikel 51-ramverket; i stället fokuseras på själva slaget och på lokala ryska rapporter om skador på "industriella anläggningar".
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är inte samstämmiga om vilka vapen som användes mot Azovfabriken: vissa nämner bara Neptun, Ruta och Paljanytsya, medan andra lägger till drönarroboten Bars. Det råder också oenighet om huruvida slaget mot ammunitionsdepån i Sjeverodonetsk och P-18 Terek-radarn räknas som en del av samma 25–26 september-operation som slaget mot Azovfabriken, eller rapporteras som en separat uppsättning nattliga slag.
Bakgrund
Azov Optical-Mechanical Plant är en del av den ryska Tactical Missiles Corporation (KTRV) och tillverkar radar- och infraröda målsökningshuvuden för styrda robotar, värmekameror samt elektroniska system för precisionsartilleri. Öppna källor vid Dallas Analytics har kopplat anläggningen till produktionskedjor för minst sju ryska robotprogram, med ett komponentbasprogram för 2025 värt 583,6 miljoner rubel. Samma fabrik träffades tidigare av drönare natten mot den 4 juli 2025. P-18 Terek är en mobil meterbandradar med en räckvidd på upp till omkring 250 km och höjd upp till 35 km, och används som en del av rysikens luftvärnsradarsystem. Den 24–25 september 2026 slog ukrainska styrkor också mot oljeraffinaderier i Perm kraj och Rostov-regionen, vilket placerar Ilskij-slaget i en längre serie.