RIA Novosti tog bort kolumn med kärnvapenhot mot Litauen
Ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti publicerade den 25 september en kolumn med direkta hot om ett kärnvapenanfall mot Litauen, författad av RuBaltic.Ru:s chefredaktör Oleksandr Nosovych. Artikeln togs bort ungefär tre timmar senare, och byrån angav att den inte uttryckte redaktionens eller Rysslands ståndpunkt.
Huvudpunkter
- RIA Novosti publicerade 25 september kolumnen "Росію чекає ще одна СВО. Вона буде дуже короткою" av RuBaltic.Ru:s chefredaktör Oleksandr Nosovych.
- I texten hotades Litauen med kärnvapenmissiler och landet kallades "kamikaze" och "självmordsland utan hjärna".
- Nosovych hävdade att en konflikt i Baltikum inte kan likna den i Ukraina och att Ryssland kan nöja sig med missiler med lämplig stridsladdning.
- RIA Novosti raderade artikeln cirka tre timmar efter publicering och sade att den inte återspeglar redaktionens, redaktionella policy eller Rysslands statliga policy.
- Den 22 september röstade Litauens Seimas för att ta bort det konstitutionella förbudet mot att hysa massförstörelsevapen, inklusive kärnvapen; två ytterligare voteringar krävs.
- Vice ordföranden i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev hade tidigare sagt att Litauen kan "försvinna från världskartan" vid ett ryskt kärnvapenslag.
- Litauen svarade att landet redan är ett potentiellt mål på grund av sitt NATO-medlemskap och att hot inte påverkar landets beslut.
Därför är det viktigt
En rysk statsanknuten nyhetsbyrå publicerade öppet ett kärnvapenhot mot en NATO-medlem, vilket markerar en ny nivå i Moskvas retorik riktad mot de baltiska staterna. Händelsen kom direkt efter Litauens konstitutionella steg mot att eventuellt kunna hysa massförstörelsevapen, och den snabba raderingen med disclaimer tyder på intern osäkerhet kring hur långt man är beredd att gå i signaleringen.
Vad som hände
Den 25 september publicerade den ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti en kolumn med titeln "Росію чекає ще одна СВО. Вона буде дуже короткою", författad av RuBaltic.Ru:s chefredaktör Oleksandr Nosovych. Texten innehöll direkta hot om ett kärnvapenanfall mot Litauen och hävdade att en konflikt i Baltikum inte skulle likna den i Ukraina, eftersom Ryssland enligt författaren kunde nöja sig med missiler med lämplig stridsladdning snarare än en markinsats. Ungefär tre timmar efter publiceringen raderades artikeln, och RIA Novosti angav att den inte motsvarade redaktionens, den redaktionella policyn eller Rysslands statliga policy. En kopia finns bevarad i ett webbarkiv.
Så beskriver ukrainska källor det
Samtliga fem tillgängliga källor är ukrainska medier och ger en samstämmig bild: RIA Novosti publicerade och raderade sedan en kolumn som öppet hotade Litauen med kärnvapen. De ukrainska källorna betonar Litauens konstitutionella omröstning om massförstörelsevapen som den omedelbara utlösande faktorn, noterar Litauens besked att hot inte påverkar landets beslut och lyfter fram Ukrainas center för motverkan av desinformation, som karakteriserade publiceringen som en del av Rysslands officiella skrämselkommunikation riktad mot de baltiska staterna.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Faktamaterialet stavar författarens namn på två olika sätt: "Oleksandr Nosovych" i en del faktarader och "Aleksandr Nosovich" i andra. Variationen återfinns i samtliga fem ukrainska källmaterial och beror sannolikt på olika translittereringar, inte på en meningsskiljaktighet i sak.
Bakgrund
Den 22 september röstade Litauens Seimas för ett förslag att avlägsna det konstitutionella förbudet mot att hysa massförstörelsevapen, inklusive kärnvapen; två voteringar återstår innan ändringen kan antas slutgiltigt. Vice ordföranden i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev hade dessförinnan sagt att Litauen kan "försvinna från världskartan" om kärnvapen stationeras där. Litauen har tidigare blockerat tolv webbplatser som distribuerade innehåll från den sanktionerade ryska radion Sputnik. Enligt undersökningar från Dossier Center och litauiska LRT beskrivs Nosovych som del av ett påverkansnätverk som samordnas av tjänstemän vid Rysslands presidentkansli och underrättelsetjänsten SVR; han uppges också vara ledamot i Rådet för utrikes- och försvarspolitik och medgrundare av Valdai-diskussionsklubben.