AfD segrar i Mecklenburg-Vorpommern – CDU under Merz på rekordlåg nivå
Vid regionalvalen i Tyskland den 20 september gick det högerextrema AfD först i Mecklenburg-Vorpommern, medan Die Linke tog ledningen i Berlin. Förbundskansler Friedrich Merz CDU fick bara runt 5 procent i den östtyska delstaten, vilket han kallade en "katastrof".
Huvudpunkter
- AfD leder i Mecklenburg-Vorpommern med 37,3 procent enligt ARD:s exitundersökning.
- SPD fick 35,6 procent och förlorar sin ledande ställning i delstaten för första gången på 28 år.
- CDU under förbundskansler Friedrich Merz fick bara 5,3 procent i Mecklenburg-Vorpommern.
- Die Linke leder i Berlin med 24,9 procent enligt ARD:s exitundersökning; CDU kom tvåa med 20 procent och AfD trea med omkring 16 procent.
- Alla andra partier utesluter koalition med AfD, vilket gör att partiet sannolikt inte kommer att leda delstatsregeringen.
- Både AfD och Die Linke beskrivs som pro-ryska och motståndare till vapenleveranser till Ukraina.
- AfD hade en rekordhög nationell siffra på omkring 30 procent veckan före valet, medan Merz CDU föll till rekordlåga 18–19 procent.
Därför är det viktigt
AfD tog hem segernens därpå i en annan östtysk delstat inom loppet av veckor, vilket understryker den fortsatta framgången för ytterhögern i före detta Östtyskland. Samtidigt tappade Merz CDU till omkring 5 procent i Mecklenburg-Vorpommern – med en rapport som anger att partiet inte ens klarade spärren – och SPD förlorade sin dominans i delstaten för första gången på 28 år. I Berlin tar Die Linke ledningen och kan för första gången ta sig in i delstatsparlamentet. Eftersom både AfD och Die Linke beskrivs som motståndare till stöd till Ukraina och förespråkare av en uppmjukning gentemot Ryssland får resultaten direkta konsekvenser för Tysklands linje i kriget, även om andra partiers vägran att koalera med AfD innebär att regeringsmakten i Mecklenburg-Vorpommern sannolikt ändå inte hamnar hos partiet.
Vad som hände
Den 20 september hölls regionalval i två av Tysklands 16 förbundsländer: Mecklenburg-Vorpommern och Berlin. Enligt ARD:s exitundersökningar vann AfD i Mecklenburg-Vorpommern med omkring 37,3 procent, följt av SPD med 35,6 procent och CDU med bara 5,3 procent. AfD:s kandidat till ministerpresidentposten, Leif-Erik Holm, förlorade sin egen valkrets mot en SPD-kandidat och kommer inte själv att ta plats i delstatsparlamentet. I Berlin tog Die Linke ledningen med 24,9 procent, följt av CDU med 20 procent och AfD med omkring 16 procent. Resultatet kan göra att Die Linke för första gången tar sig in i Berlins delstatsparlament. Förbundskansler Friedrich Merz kallade CDU:s resultat i Mecklenburg-Vorpommern för en katastrof, men har enligt uppgift inga planer på att avgå. Veckan före valet nådde AfD en rekordhög nationell siffra på runt 30 procent, medan Merz CDU föll till rekordlåga 18–19 procent. Siffrorna baseras på ARD:s exitundersökningar.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier ramar in AfD:s resultat främst genom partiets hållning till Ryssland och Ukraina och betonar dess motstånd mot militärt stöd till Ukraina och dess krav på en uppmjukning gentemot Moskva. De kopplar AfD:s framgång till konsekvenser för förbundskansler Merz och CDU:s möjlighet att fortsätta stödja Ukraina. Ukrainska källor lyfter också fram segern i Sachsen-Anhalt som kontext till utvecklingen i Mecklenburg-Vorpommern och betonar att andra partier vägrar koalera med AfD – resultatet framställs därmed som en politisk chock snarare än ett regeringsskifte.
Så beskriver internationella källor det
Internationell bevakning lyfter först och främst själva röstsiffrorna – AfD först i Mecklenburg-Vorpommern, Die Linke först i Berlin – och CDU:s historiska kollaps i östra Tyskland, inklusive Merz "katastrof"-uttalande. Berlinvalet rapporteras som en egen vänstervriden berättelse snarare än en del av samma högerextrema våg. Flera utländska medier noterar att samtliga andra partier utesluter koalition med AfD, vilket gör att delstatsregeringen i Mecklenburg-Vorpommern sannolikt ändå styrs utan AfD, möjligen av en koalition mellan SPD, Die Linke och De gröna.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna anger olika siffror för AfD:s andel i Mecklenburg-Vorpommern: 37,3, 37,9 respektive 38,2 procent. SPD:s andel uppges som 35,5, 35,6 eller 35,7 procent. För CDU i Mecklenburg-Vorpommern anger en källa "omkring 5,3 procent" eller "strax över 5 procent", medan en annan rapporterar att partiet misslyckades att ta sig in i delstatsparlamentet för första gången med 4,9 procent. För Die Linke i Berlin anger källorna antingen 24,9 eller 24,5 procent. Slutligen anges datumet för AfD:s seger i Sachsen-Anhalt som antingen den 6 eller den 7 september.
Bakgrund
Berlin och Mecklenburg-Vorpommern är två av Tysklands 16 förbundsländer, där delstatsregeringarna har betydande befogenheter, bland annat inom utbildning och viss säkerhetspolitik. Mecklenburg-Vorpommern har omkring 1,5 miljoner invånare och beskrivs som en av de minsta och mest arbetslöshetsdrabbade delstaterna. Manuela Schwesig (SPD) har varit ministerpresident där sedan 2017 och var tidigare minister för familj, kvinnor och ungdom i Angela Merkels tredje regering. Tysk media rapporterade 2022 att Schwesig före den storskaliga ryska invasionen varit inblandad i en Gazprom-stödd stiftelse kopplad för att möjliggöra Nord Stream 2. Berlins avgående borgmästare Kai Wegner (CDU) ställde inte upp för omval; CDU:s kandidat blev i stället finansminister Stefan Evers, medan AfD:s toppkandidat var Kristin Brinker. Bara veckorna innan, den 6–7 september, vann AfD delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med omkring 44 procent – den regionala förhistorien till trenden i östra Tyskland.