Ukraina: ryska vapen innehåller fortsatt västkomponenter trots sanktioner
Ukrainas sanktionspolitiska kommissionär Vladyslav Vlasjuk uppger att utrustning från flera ryska vapensystem – däribland drönaren Geran-4, ballistiska missilen Iskander-M och den luftburna missilen Kinsjal – fortfarande innehåller stora mängder nytillverkade utländska komponenter från USA, Europa och Asien. Fynden visar på pågående leveranskedjor trots exportkontroller.
Huvudpunkter
- I en Geran-4-drönare som sköts ned i Kyiv oblast den 12 augusti 2026 identifierades 96 utländska komponenter från USA, Kina, Taiwan, Tyskland, Schweiz och Kanada.
- I en Iskander-M missil från en inslagplats i Kyiv oblast i början av juli 2026 identifierades 147 utländska komponenter, bland annat från USA, Belarus, Schweiz, Tyskland, Kina och Japan.
- Sju komponenter i Geran-4 var tillverkade 2026 och tre 2025; i Iskander-M var minst 21 komponenter tillverkade 2025 och vissa från 2026.
- I en ny Zarya-61-dator från en Kinsjal-missil som sköts ned i maj 2026 återgick man till amerikanska Texas Instruments-processorer efter ett tidigare försök att ersätta dem med ryska.
- En annan del av Zarya-61 innehöll en Texas Instruments-processor märkt 1986 och AMD-kretsar från 1996.
- Vlasjuk säger att Rysslands egen komponentbas inte räcker för avancerade vapensystem, och att leveranser kan komma via Kina.
- Uppgifterna kommer från Vlasjuk i en kommentar till LIGA.net; även Ukrainas underrättelsedirektorat har publicerat data om 155 företag inom den ryska Roselektronika-koncernen.
Därför är det viktigt
Fynden visar att sanktionsregelverken fortfarande har kryphål som gör att västlig och asiatisk elektronik når rysk vapenproduktion, och att leveranserna inte bara består av gamla lagerreserver utan av nytillverkade komponenter. De specifika tillverkarna och ursprungsländerna ger konkreta ingångspunkter för riktade sanktioner och exportkontroller, och resultaten motsäger tidigare ryska beskrivningar av framgångsrik importsubstitution, särskilt när det gäller amerikanska processorer i Kinsjal-missilen.
Vad som hände
Vladyslav Vlasjuk, Ukrainas presidentkommissionär för sanktionspolitik, lämnade uppgifter om utländska komponenter som hittats i flera ryska vapensystem som använts mot Ukraina. I en Geran-4-drönare som sköts ned i Kyiv oblast den 12 augusti 2026 identifierades 96 utländska komponenter från USA, Kina, Taiwan, Tyskland, Schweiz och Kanada, med komponenter från Texas Instruments, Amphenol, Diodes Incorporated, Kyocera AVX, Kemet, ON Semiconductor och Vishay Intertechnology; sju var tillverkade 2026 och tre 2025.
I en Iskander-M missil från en inslagplats i Kyiv oblast i början av juli 2026 hittades 147 utländska komponenter från USA, Belarus, Schweiz, Tyskland, Kina och Japan, däribland från Texas Instruments, Analog Devices, Maxim Integrated, Cypress, STMicroelectronics, Macronix, Integrated Silicon Solution och MaxLinear. Minst 21 komponenter var tillverkade 2025 och det fanns även komponenter från 2026. Samma missil innehöll 36 ryska och 11 belarusiska komponenter.
I en Kinsjal-missil som sköts ned i maj 2026 hittades en Zarya-61-dator där den tidigare ryska ersättningen av amerikanska processorer hade försvunnit och amerikanska Texas Instruments-processorer åter användes. En kretskortssats från maj 2025 innehöll komponenter tillverkade mellan 2021 och 2024, däribland en amerikansk Texas Instruments DSP-processor och minne från IDT (numera ägt av japanska Renesas). Ett annat kort innehöll en Texas Instruments-processor märkt 1986 och AMD-kretsar från 1996. Ukrainas underrättelsedirektorat har också publicerat data om 155 företag inom Roselektronika som producerar komponenter för ryska ballistiska vapen, flyg, drönare och system för elektronisk krigföring.
Bakgrund
Geran-4 är en rysk drönare som använts i attacker mot Ukraina; Iskander-M är ett korträckviddigt ballastiskt missilsystem och Kinsjal är en luftburen ballistisk missil. Ryssland har tidigare försökt ersätta vissa amerikanska processorer i Zarya-61-datorn med egenproducerade kretsar. Ukrainas underrättelsedirektorat (HUR) har tidigare kartlagt ryska försvarsindustrikoncerner som Roselektronika.