GREVIO: Ukraina behöver skärpa lagar och skydd mot våld mot kvinnor
Rådets expertgrupp GREVIO publicerade den 4 september sin första basutvärdering av hur Ukraina genomför Istanbulkonventionen. Gruppen berömmer den politiska viljan under kriget men pekar på allvarliga brister: förföljelse är inte kriminaliserat, påföljderna är milda, och många ärenden öppnas inte utan offrets egen anmälan.
Huvudpunkter
- GREVIO publicerade sin första basrapport om Ukraina den 4 september.
- Ukraina ratificerade Istanbulkonventionen i juli 2022; den trädde i kraft 1 november 2022.
- GREVIO berömde Ukrainas politiska vilja att genomföra konventionen trots fullskaligt krig.
- Förföljelse (stalking) är fortfarande inte kriminaliserat i Ukraina.
- Påföljderna för våld beskrivs som för milda – ofta bara böter eller samhällstjänst.
- Utan en personlig anmälan från offret öppnas inte vissa ärenden om våld i hemmet.
- GREVIO dokumenterar ett växande samband mellan militärtjänstgöring och allvarligt partnervåld.
Därför är det viktigt
Det är den första officiella baslinjeutvärderingen från Europarådet av Ukrainas genomförande av Istanbulkonventionen sedan ratificeringen 2022. Rapporten pekar ut konkreta rättsliga brister som påverkar skyddet av kvinnor och flickor under krig – särskilt att förföljelse inte är kriminaliserat, att påföljderna är för låga och att ärenden inte öppnas utan offrets egen anmälan. Genom att dessutom dokumentera ett samband mellan militärtjänstgöring och allvarligt partnervåld lyfter GREVIO frågor om PTSD, återanpassning och förebyggande arbete som går långt utöver den rent straffrättsliga.
Vad som hände
Den 4 september publicerade GREVIO, Europarådets expertgrupp för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, sin första basutvärdering av hur Ukraina genomför Istanbulkonventionen. Bedömningen bygger på Ukrainas statliga rapport, material från civila samhället och en trädagar lång utvärderingsresa till Kyiv. Experterna berömde den politiska viljan och flera reformer: ett nätverk av specialiserade stödtjänster med härbärgen, kriscentrum och jourlinjer som byggdes ut 2023–2024, runt 700 mobila tvärprofessionella team som når landsbygden, en specialiserad enhet för partnervåld inom generalåklagarämbetet, mobila polisgrupper för partnervåld sedan 2018 samt storskalig utbildning av polis, åklagare och SBU i att utreda konfliktrelaterat sexuellt våld. Samtidigt konstaterade GREVIO flera allvarliga brister: förföljelse är fortfarande inte ett brott, påföljderna för våld är typiskt sett milda (böter eller samhällstjänst), vissa ärenden kan inte öppnas utan offrets egen anmälan, barns närvaro vid våld i hemmet registreras inte alltid, och skyddet av kvinnliga journalister mot näthat är otillräckligt. Gruppen dokumenterade också ett ökande samband mellan militärtjänstgöring och allvarligt partnervåld och varnade för att ständig exponering för krigets våld kan höja toleransen för våld i samhället, inklusive mot kvinnor. GREVIO uppmanar Ukraina att säkerställa ett enhetligt genomförande i hela landet, täcka alla former av våld mot kvinnor – inte bara partnervåld – och se till att påföljderna är effektiva, proportionella och avskräckande, inklusive fängelse där så krävs.
Så beskriver ukrainska källor det
Den ukrainska bevakningen – från nyhetsbyråer som Ukrinform och Interfax-Ukraina till ZN.UA och Detektor media – lyfter både GREVIO:s rekommendationer och de institutionella åtgärder som redan genomförts, som specialenheten hos generalåklagaren, de mobila polisgrupperna, nätverket av härbärgen och kriscentrum samt de cirka 700 tvärprofessionella mobila teamen. Flera texter presenterar rapporten som en baslinje som visar var ytterligare lagstiftning och verkställighet krävs, och pekar ut specifika brister: att stalking inte är kriminaliserat, att påföljderna är milda, att ärenden inte öppnas utan en personlig anmälan, att barns närvaro dokumenteras otillräckligt samt att kvinnliga journalister utsätts för omfattande näthat. Detektor media betonar särskilt GREVIO:s uppmaning att stärka skyddet av kvinnliga journalister mot onlineattacker och hänvisar till nationell undersökningsdata som visar hur utbrett fenomenet är.
Så beskriver internationella källor det
Det engelskspråkiga materialet återger GREVIO:s fynd i sakligt neutrala termer och lägger både positiva bedömningar – samordning på nationell nivå, specialiserade stödtjänster, polisutbildning i konfliktrelaterat sexuellt våld – och de huvudsakliga kritikerna bredvid varandra: att stalking inte är kriminaliserat, att påföljderna är för milda, att ärenden är beroende av offrets anmälan samt brister i datainsamling och barnskydd. Tyngdpunkten ligger på GREVIO:s övergripande rekommendationer: ett enhetligt genomförande av konventionen i hela landet, täckning av alla former av våld mot kvinnor, samt effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner – inklusive fängelse där så är motiverat – tillsammans med farhågor om att krigsrelaterad stress höjer samhällets toleranströskel för våld.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är överens om rapportens innehåll men skiljer sig i ton: vissa – däribland nyhetsbyråerna – betonar främst erkännandet av Ukrainas framsteg under krigsförhållanden, medan andra – särskilt ZN.UA och Detektor media – lyfter de rättsliga och institutionella bristerna som GREVIO identifierade.
Bakgrund
Ukraina ratificerade Istanbulkonventionen i juli 2022 och den trädde i kraft den 1 november samma år. Redan 2017 antogs en lag om förebyggande och bekämpning av våld i hemmet, och 2024 infördes administrativt ansvar för sexuella trakasserier. Under 2023–2024 byggdes ett nätverk av specialiserade stödtjänster ut med härbärgen, kriscentrum, jourlinjer samt juridisk och psykologisk hjälp. Inom generalåklagarämbetet finns en specialiserad enhet för partnervåld, och mobila polisgrupper har arbetat med partnervåld sedan 2018. Efter den fullskaliga invasionen har polis, åklagare och SBU genomgått omfattande utbildning i att utreda konfliktrelaterat sexuellt våld.